Det blev en riktig,..
,..rivstart på träningsveckan. Men ska man ändå köra, så varför inte köra fullt ut? :)
Började morgonen, eller morgon och morgon, men dagen med en liten springtur. Det såg så härligt ut ute med löven i alla färger och så skulle jag vänta på min tvättmaskin, så jag snörade på mig skorna och joggade iväg. Bara en kort runda på 3km, men det kändes superskönt. Var 2,5månad sen jag sprang och tro det eller ej, men dunderklumpen kan fortfarande springa :-D
Sedan in till stan och till gymmet för ett pass axlar. Och eftersom jag vilat en vecka, så körde jag det tungt och intensivt. Kändes superbra, men jag kände mig lite allmänt liten, så jag behöll min stora tröja på.
Sen en paus för mat, proteinshake och en låda med ris och ägg som jag hade med mig. En stunds streching och lite skitsnack med Elin, innan nästa pass. Aerobic Dans. Det var skitkul! Länge sen jag var på ett gruppträningspass och aerobic har jag aldrig varit något stort fan av, men detta var roligt. Jag behöver lite smidighet, rörlighet och flexibilitet vid sidan om styrketräningen, det kändes. Så nu har jag bokat in mig på fler pass i veckan.
Imorgon blir det efter mitt benpass, även ett CXcore (30 min mage, rygg och röv). Och på onsdag ska jag utöver rygg även köra TRX (45 min styrka med egen kroppsvikt i TRXband, varvat med kondition). Ska bli kul. :) Och så ska jag springa lite mer i veckan, lite längre. För det var terapi för hela själen. Huvudet blev så rent.
Och nej, jag kommer inte försvinna, gå sönder, eller köra slut på mig, för mellan dessa pass så återhämtar jag mig med trevligt sällskap, skratt och en massa mat. När vi tränat klart gick vi och åt på Wokhörnan och efter min lite skeptiska fråga till tjejen som jobbade där om portionerna verkligen var stora, så fick vi myyycket mat. Det var gott. Och när vi väl lyckades rulla iväg från restaurangen tog vi oss till worldclass där de hade öppet hus och blev bjudna på proteinsmoothies och provsmak på ett helt gäng olika proteinbarer. Finfin efterrätt ;)
Mätta och glada avslutade vi kvällen med en 40 min promenad, bort till Johannelund. :)
Och nu sitter jag här och ska betala jätteroliga räkningar. Jag hämtade ju min post igår och hade tydligen glömt en av fakturorna från allt kosttillskott jag beställde innan jag åkte och nu fått flera påminnelser och brev från inkasso men extra avgifter och ränta. Tack. >:-/ Sen ytterligare massa påminnelser och avgifter från nåt skitföretag om nyckelbricka och kortspärrservice som jag bryr mig noll om och inte kände för att betala alls, så dem ringde jag och skällde ut, och fick ner räkningen från 750kr till 60. Överenskomligt. Allt går att lösa med lite utskällningar, haha ;)
Ikväll ska jag försöka komma i säng tidigare. Igår satt jag uppe med syster yster halva natten, och när jag väl la mig, framåt halv tre, kunde jag inte sova alls. Ikväll skulle jag satsa på tolv, men det ser jag att jag inte lyckas med. Halv ett kanske,..
Imorn ska jag börja med kreatinet. Jag undrar om jag kommer bli en vätskeballong. Jag hoppas inte det. Men det stör mig inte nåt särskilt. Det jag undrar mer är om magen kommer gå med på det, min mage verkar inte älska kreatin. Det återstår att se. :) hur som helst, jag lär hinna till 60 innan min kamrat. Får jag resa iväg ensam då? Jag måste fråga henne hur reglerna var,.. Muhuu, jag ser fram emot att växa. Heeejdå kycklingjag :-D
Jag vet inte om något ord,..
,..som kan beskriva hur det känns, men det jag finner mest lämpligt just nu är överväldigande.
Sen vet jag inte om jag har "korrekta" associationer till det ordets betydelse, men jag tycker det känns passande. Både positivt och negativt överväldigande.
Till att börja med vaknade jag 11.30. klockan jag ännu inte ställt om var dock bara 6.30. Jag ville sova mer, men då skulle dagen försvinna så jag klev upp. Sen fick jag veta att man skulle ställa tillbaka klockan en timme. Tidsomställningar, de är överväldigande.
Sen träffade jag Elin, det var mysigt och jättekul. Vi promenerade runt stångån och jag njöt av precis allt. Av luften, av ljuset, av färgerna, av alla träd, av vattnet, av dofterna, ljuden. Det var överväldigande, men på ett positivt sätt.
Så åt vi mat och jag blev fettboostad för en vecka framöver. Elin kör LCHF ;) Sen var jag i slottet. Mitt slott. Mitt älskade älskade slott. Det var också överväldigande. På ett förvirrande sätt. Jag skulle hämta några saker. Post och min cykelnyckel, men den hittade jag inte. Så tog jag lite kläder i en påse, men jag kunde riktigt inte tänka. Det är konstigt att vara hemma hos sig själv, när det plötsligt är någon annans hem.
Nu är jag tillbaka hos mamma. Jag har kollat i mina väskor, i min garderob och lådor. Fått en översikt över vad jag har. Jag har alldeles för mycket. Man behöver inte så mycket. Jag behöver inte så mycket. Jag skulle kunna sälja det. Om jag bara orkade. Ge bort det kräver mindre energi.
Så har jag kollat på mig själv också. Jag har gått och blivit en mjukis. Kanske en tjockis, men jag har inte gått upp nåt nämnvärt i vikt, så förmodligen inte. Men mjuk. Magen är som en deg. Men jag gillar mig själv ändå. Jag har gillat mig själv bättre, men aldrig så mycket, när jag samtidigt känt mig så ur form. Det är en annan känsla.
Imorgon ska jag träna. Inte för att jag känner att jag måste, men för att jag vill. Jag längtar. Jag vill fortfarande bli stor och stark. Men jag känner att jag inte kan gå tillbaka i exakt de fotspår jag gick i innan. Jag måste ha ett liv även vid sidan om. Jag vill inte känna att jag saknar något, jag vill inte känna all den stress jag gjorde, känslan av att inte hinna med, att inte räcka till. Jag vill ge träningen den tid och energi den kräver, men även utanför träningen måste jag ha ett liv. Någonting meningsfullt. Som idag. Vi gjorde ingenting och allting. Men precis bara det vi kände för. Det låter kanske inte meningsfullt, men för mig är det det. Meningsfullt, för att jag känner mig närvarande. Lugn och tillfreds. Jag tar in det jag gör, just i stunden. Jag oroade mig inte, för någonting alls. Och det var skönt. Värt alla pengar i världen, och just därför, otroligt meningsfullt.
Så ja, jag mår bra. Men hur planen är vet jag ändå inte ännu. Jag tar en dag i taget, ett par dagar till. Känner efter lite. Till att börja med måste jag vrida tillbaka mitt dygn. Jag är ju så fruktansvärt kvällspigg nu helt plötsligt, eftersom jag legat 5 timmar bakom er. Äter frukost på eftermiddagen, och nu kvällsmat när jag borde sova. Men ge mig en dag till eller tre, så är jag nog som vanligt igen :)
Tillbaka,..
,..i Sverige och nu även i Linköping.
Känns konstigt. Jättekonstigt. Jag är hemma hos mamma. Och ja, detta är hemma, här känner jag mig hemma, men jag bor ju inte här. Bara tillfälligt. Var bor jag just nu? Jag är förvirrad. Jag vill ta min väska och vända. Samtidigt inte. jag älskar att vara här, men just nu skulle jag inte vara här, jag var inte inställd på det.
Förstå mig rätt, jag har haft en mysig pratstund med syster och jag vill träffa er, vännerna, men just nu är jag i hjärtat någonannanstans, iväg, på vift, ute i vida världen. Kanske känns det annorlunda när jag vaknar imorgon, men gör det det inte, ja då blir jag nog inte här långvarigt. Jag vill gärna låta L bo kvar i mitt slott iaf till maj som vi sagt, och isf måste jag hålla mig på annat håll till dess.
Resan hem var lång. Jag vet knappt om det är morgon eller kväll eller dag eller natt, än mindre vad det är för veckodag. Lördag säger almanackan. Jag började resa i torsdags morse. Flyget var fast i Argentina, så jag kom inte langre än till Santiago, fick stanna där en natt, sen vidare mot Madrid fredag. Så kom jag dit inatt kl 3, men då var det morgon där och klockan blev 8, så natten liksom bara försvann. Sedan vidare med ett nytt flyg till Arlanda, och sen ett tåg därifrån till Linköping.
Men ja, nu är jag här. Och jag har ätit mat och jag är trött och klockan säger att det är okej att sova, även om den för mig bara är tidig kväll. Jag ska försöka. :)
Imorgon ska jag träffa E och det ska bli kul. <3 Kanske får jag träffa nån av de andra med. Jag har ingen aning vad dagen bjuder på. Jag skulle vilja träna. Jag har inte tränat sen i måndags. Men jag har gjort annat, och det har kännts bra. Jag har aldrig känt mig såhär mjuk och platt som nu, men det är okej. Jag vet att jag kommer att ändra det, jag vet att detta bara är ett litet avbrott i min annars så inrutade vardag. Så jag njuter, jag passar på och njuter. Och jag är så glad att jag faktiskt klarar av det.
Jag återupptog,..
,..mitt kaffedrickande. Och det var nog det basta jag kunde gjort. I fredags. Sen har jag varit mig sjalv, och en mycket rolig version dessutom. Jag var och tranade pa morgonen, sen gick vi till en fik och jag tog en kaffe. Det borjade en dansfestival har i fredags, sa pa kvballen var vi och kollade pa uppvisning. Och efterat gick vi ut. Det var kul. Jag hade riktigt nroligt. Hoppade gymmet pa lordagen, istallet akte vi och hyrde cyklar och syklade som galningar langs med kusten. Fram och tillbaka och fram och tillbaka. Hundarna jagade oss, det var en blandning av fortjusning och skrack. Lite halvlaskiga ar dem, trots att de ar valdigt sota.
Igar var vi i botaniska tradgarden igen. Vi korde dock inte hinderbanan, men vi hyrde nya cyklar. Montainbikes, sa vi korde race upp och ner for kullar och backar i tva timmar. Sedan grillade vi, spelade fotboll och volleyboll och lyssnade pa jazzkonsert. Det var en sondag jag sent ska glomma.
Idag ska vi till Concon for utflykt pa hast. Ska trana nu, sen aka efter lunch, sa ska vi rida uppe bland bergen i fyra timmar och sen grilla dar borta.
Jag njuter av varje dag, av varje minut. Kanske ar det for att jag vet att min tid har nu ar raknad. Jag vill inte aka hem, men jag ska gora det. Snart.
Jag kommer till Sverige pa fredag.
Jag har försökt,..
.
,..att forsta. Vad som far en annan manniska att reagera sa starkt negativt pa en annan persons kansla av lycka. Varfor man skulle vilja forminska eller kvava kanslor av karlek, pasta att dem inte ar riktiga eller av ett mindre vart slag. Varfor man overhuvudtaget valjer att engagera sig i nagot som vacker kanslor av ilska, vrede, irritation, eller vad det nu kan vara.
Jag ville skriva ett svar. Men jag tanker lata bli. For jag vet, att aven om jag skriver tio svar, sa far jag elva tillbaka. Och denna karusell har snurrat sa manga ganger nu, att jag lart mig att den inte gar framat, den gar bara runt runt runt.
.
De manniskor jag valjer att ha i min omgivning behover inte sprida gladje, eller ens gladjas med mig. Men jag valjer bort dem som far mig att kanna en slags obefogad skuld over mitt eget valbefinnande. Medvetet eller omedvetet.
.
Jag forsokte att forsta, men jag lyckades inte ensam. Nar jag daremot fick hjalp fran nagon i min narhet blev det enklare att se det hela ur ett annat perspektiv. Vi ar helt enkelt olika, nagon mer konkret losning finner jag inte.
.
De kanslor som finns inom mig, ar mina egna. Det ar jag sjalv som tokar dem, och jag sjalv som satter ord pa dem. Om jag vill kalla en kansla av varme for karlek, da kallar jag den karlek. Vill jag kalla en kansla av sprudlande inre energi for lycka, sa kallar jag den for lycka. Yttrar jag sedan mina kanslor har, sa ar det for att dela med mig, till den som vill vara en del.
.
Jag tvingar ingen att lasa, jag tar garna emot kommentarer. Men precis som med ord vi sager, fungerar det med ord vi skriver. De beror, de finns kvar, de lamnar spar. Kanske inser vi en dag vikten i att fundera en gang extra innan vi yttrar alla vara asikter. Ger det mig sjalv sa mycket att yttra den, att det ar vart det aven om den direkt sarar en annan manniska?
.
Lar sig,..
,..gor den som vill. Resten later bli. Vad hindrar dem? Radsla? For inte kan det val vara sa, att en manniska kanner sig sa pass fullandad att den inte vill lara sig nagot mer, liksom satter ett utvecklingsstopp for sig sjalv? Visst att vi alla ar olika, men det later himla trist att agera sa. Dock fortfarande, bara asikter fran min varld,..
I min varld,..
,..finns det inget enkelt recept, pa varken karlek, framgang eller lycka.
Karlek ar nagot manga langtar efter nar de inte har det, tar for givet nar de har den och alltfor ofta slanger bort i tron pa att graset evigt ar gronare nagon annanstans. Ar det sa? Jag vet inte.
Framgang jobbar manga hart for, en del nar den, andra inte. Men vad ar framgang? Finns det ett skrivet matt pa sadan? Ar det inte vi sjalva som satter var ribba dar, och likasa vi sjalva som avgor om vi nar den eller inte?
Och sa lyckan. Det eviga tjatet om lyckan. Jag tror, som jag sagt innan, att lyckan inte kommer till den som soker, utan till den som gor sig mottaglig for den. Jag tror den lyckligaste manniskan ar den som uppskattar det lilla. Och framforallt den som lyckas fokusera pa och gladjas at det den har, istallet for att lagga energi pa vad den saknar.
Jag kanner mig ha allting. Inte for att jag ar battre an nagon annan. Jag kanner mig bara omgiven av karlek. Jag maste inte vara i ett forhallande for att kanna mig alskad, och inte heller for att alska. Jag alskar mycket, och ja, ibland slanger jag karlek omkring mig till hoger och vanster, men i mi varld ar den inte mindre vard for det. Jag tycker jag har natt framgang, inte i allt och absolut inte sa jag kanner det ar tillrackligt sa jag skulle sluta strava uppat, men i mycket jag gjort sa har jag anda lyckats. Och framgang ar for mig inte bara det som syns utat, det ar lika mycket, om inte mer, nagot jag kanner pa insidan. Hur jag handskas med mig sjalv, tacklar mina motgangar och hanterar mina kanslor. Och lycklig, ja det ar jag. Jag vill mycket, och garna allt pa en gang. Jag ar manga ganger en rastlos sjal och har ofta svart att leva i nuet. Men visst ar jag lycklig. Jag har alldeles for mycket vackert omkring mig for att inte vara det.
Det gladjer mig,..
,..nar jag loggar in har, pa mailen och fb efter ett par dagar utan internet och ar alldeles bombad av fina kommentarer och halsningar. Jag blir sa glad att jag blir alldeles varm. :) Och varm var jag inte innan, idag ar det kallt har. Jag ar pa vag till gymmet och tog dubbla byxor pa mig for min promenad ner.
Tog vilodag igar, vilodag i alla fall fran gymmet. Istallet akte vi soderut till en stad jag tyvarr inte minns vad den hette, men till en strand som var helt ode. Den var i klass med Trindade i Brasilien, det var nagot av det vackraste jag sett. Jag tog jattefina bilder, sa nar jag kan ska jag visa er.
Vi promenerade lange och mycket, och benen kandes kan jag lova. San traningsvark som jag haft de senaste tva dygnen har varit forjakligt, nar man bor som jag gor har, herregud, jag ville bara hugga av dem. Jag alskart ;)
Vi har pratat planer. Det stod mellan en tripp norrut, eller en svang till Argentina. Det ar nara till Argentina harifran. 30timmar med buss, men tar man ett flyg gar det snabbt. Dock ar det dansfestival har i helgen, och sa vill jag garna till ett stalle och hyra hast igen, en heldagsutflykt. Och sa gillar jag mitt gym, backarna och trapporna jag traskar omkring i och lagenheten jag bor i, sa jag vill bara andas och ta in allt detta min sista tid har.
Jag har mycket jag vill beratta, men inte orken att formulera mig. Sa vill bara tacka for att ni finns, er omtanke varmer mig.
Och jag ar glad att du ar glad.
Atminstone,..
,..sa vaknar jag. Vi har inget varmvatten i var lagenhet. Sen de satte igang vattnet efter att haft det avstangt helt, sa har varmvattnet inte fungerat. Igar blev jag forbannad, nar jag skulle tvatta haret. Jag blotte det bara snabbt, sen hade jag i en overdos shampoo medan jag vantade pa vattnet jag trodde skulle bli varmt, men icke. Jag holl pa att frysa halvt ihjal, bade medan jag vantade, och nar jag insag att det som gallde var en kall dusch eller ingen dusch alls. Det blev en kall dusch, men ja, jag vaknade. Detsamma imorse. Da bad jag dock en tackbon till min frissa, som introducerat nodlosningen for att slippa duscha for lange. Lange leve torrshampoo ;-)
Tankte passa pa att visa lite mer bilder, bara for att tillfallet ges :) Detta ar i Valpo, nere i "centrum". Dar jag passerar varje dag, nar jag ska ringa, maila, ga til gymmet, handla, vad som, jag gar har sakert femtio ggr om dagen. Eller fem. Ibland bara en.
Hundarna finns overallt. Imorgon ska jag kopa hundmat till dem.
Och efter onskemal, mitt gym.. :)
E
En svang i Vinja
Och sa en lekpark i Concon. Jag ska aldrig bli sa stor att jag slutar leka.
Nu ska jag bege mig hemat. Sova. Jag ar trott. Min kaffeavvanjning gar bra. Hor och hapna, jag har inte druckit kaffe pa elva dagar. Elva dagar!! Det ar liksom mig vi pratar om. Det ar inte for att jag vill, jag saknar mitt kaffe. Det ar bara for att bevisa for mig sjalv att jag kan. Jag har behov av det i manga saker,..
Det ar samma behov som formodligen kommer fa mig att halla mig borta fran stan i vinter. Bara for att jag maste visa for mig sjalv, att jag kan och att jag vagar och att jag inte tvekar av bekvamlighetsskal. Av trygghet. Det kanns trakigt att missa julen med familjen i ar igen, det kanns trakigt att vara borta fran flera av vannerna, missa saker i era liv. Men jag maste leva mitt, jag maste lara mig och skaffa mig erfarenheter. Jag lar mig varje dag har. Jag lar mig massor och jag komer att ta med mig massor. Hemma gar dagarna latt i ett. Liknar varandra och blir alltfor lite minnesvarda. Jag vill inte det ska bli sa, att aren bara flyter samman. Att jag egentligen inte vet vad jag gjorde, och nar jag gjorde det. Jag vill minnas hela livet. Jag vill kanna i varje minut, att dor jag just nu, sa dor jag lycklig.
Och vet ni vad, att dor jag just nu, sa dor jag lycklig. Det gor jag faktiskt.
Som ett barn pa nytt,..
,..eller fortfarande. Jag har nog aldrig slutat vara ett barn. Planerar inte att gora det heller. Man kan val fa behalla den delen av sig sjalv, aven nar man tvingats vaxa upp?
Igar var det sondag och vi var i en botanisk tradgard utanfor Vinja Del Mar. Hela dagen var kanon. Vi hade med oss sushi och hade picknick, lag i graset i solen och sa var det band som spelade. Och, sa hade dem "hinderbana" dar, 16 meter upp i luften. Om vi korde? Saklart! :-D
Tog ungefar en timme att gora klart hela banan, men sa fort vi var nere och klara ville jag kora om. Det fick jag inte. Men forhoppningsvis aker vi tillbaka nasta sondag, om vi inte befinner oss for langt bort da. :)
Imorse korde jag ben. Det gick bra och benen skakade harligt nar jag var klar. Sa tankte jag vara smart och ta en genvag hem, uppfor en trappa. Insag ganska snart att trappan ar ratt lang, sa jag borjade rakna trappstegen. Det var 163 trappsteg i den forsta, sen ett liten avbrott, och sedan 122 steg till. Ar jag inte helt ute och cyklar blir det 285 trappsteg. Sedan foljer en uppforsbacke i ca tio minuter, och sist 51 trappsteg till lagenheten. Mycket skon avslutning pa ett benpass. Sa nu har jag duschat och atit och ska snart bege mig ner igen,.. ;)
Istallet for,..
,..ett kvallspass pa gymmet, vilket inte ens hade varit en god ide,.., sa motte jag upp P igarkvall och sa gick vi till ett utestalle dar dem kvallen till ara hade lektion i Tango! :-D
Vi har pratat om att vi skulle lara oss Tango, sa nu nar det gavs tillfalle gick vi dit. Det gick dock inte jattebra for oss, vi kom ungefar till att ga i takt med musiken, men vi hade fruktansvart roligt, och forutom en lang baklangespromenad fick magmusklerna sig sitt av allt skrattande.
Vi sag dessutom inte sa vackra ut som paret pa bilden. Jag bar ingen klanning och inga klackar. Nej, jag tryckte ner mina spaghettiben i ett par tajta jeans och lat fotterna vara bekvama i ett par sneakers. MEN jag fixade faktiskt haret och ogonen fick lite smink. Dessutom hade jag orhangen. Sa det sa :)
Det blev ganska sent, sa idag ar jag trott. Mitt huvud forstar ju inte att lagger man sig senare, sa ska man sova lite langre. Nej, jag vaknar samma tid anda. Sa fick jag den roliga overraskningen imorse att vattnet var avstangt. Yeah, I forgot to tell you,.. mumlar en halvvaken P. Tack. Men jaja, jag ska nog overleva. Det skulle komma tillbaka i em och tills dess ska jag anda halla mig ivag.
Ar pa vag till gymmet nu. Mina pass ar egentligen avklarade for veckan, men jag ska ge mig sjalv ett bonuspass, som ska bli armar. Sen ska jag ata sushi. ;-P Och sa ska jag njuta av solen, for idag skiner den och varmer ganska bra. Jag langtar inte hem till kylan. Inte ett dugg. Och annu mindre till en kall vinter, som jag formodligen kommer fa kallare an nansin, om planerna blir som de verkar,.. Men forhoppningsvis behover det intebli heela vintern, kanske blir jag raddad dar nanstans halvvags. Eller ocksa raddar jag kanske mig sjalv. We`ll see..
Hur som helst, dagarna gar och snart visar jag mitt fula tryne pa svensk mark igen. ;)
Idag ar ingen vanlig dag,..
,..for idag ar det storasysters fodelsedag, hurra hurra hurraa! :-D
Onskar jag kunde vara dar, men hela familjen samlad ikvall, men det kan jag inte. Istallet ska jag dagen till ara kora ett pass brost och mage. Hoppas C blir glad av det. Haha, nej, men jag ska ringa dem sen, och hojta lite i telefonen. :)
Men aa, nu vantar gymmet, sen lunch med P. Kan det bli sushi mantro..? ;)
Inom mig har jag ett stort,..
,..muhahahahaa :-D och pa det tva gladjeskutt.
Jag har precis varit och tranat rygg. Jag alskar rygg. Det ar det basta som finns.En vacker dag ska jag ha en stor bred djup rygg med en lats som jag vet hur man faller ut och sa ska jag ga omkring och ta upp en halv trottoar. Det ska bli en mycket vacker dag. ;-P
Hur som helst, jag var arg nar jag gick till gymmet, och det fungerade att anvanda ilskan till min fordel. Jag borjade med chins, och jag ar en kratta pa att gora chins. Jag gjorde min forsta chins ever for ca atta manader sedan. Da kunde jag gora tva stycken, om jag gjorde smala, omvanda. Inte en enda riktig, bred.
Idag gjorde jag 30st. 18 smala, och 12 breda. Inte i ett set forstas, men i 3 set pa varje :-P Hur som helst, jag gjorde dem, och jag gjorde dem sjalv, utan nagon som holl i mina fotter och jag ar nojd. Jag suger som sagt pa chins, men detta var en borjan, nu har jag nat att jobba pa. ;) (Kommentera att jag ar bra da A!! >:-D)
Sen korde jag lite annat skoj, och avslutade med shrugs. Jo, jag ska ha en san dar nacke ocksa, den dagen da jag intar trottoaren,.. ;)
Nu ska jag hem och laga mat. Kyckling. Jag har blivit en riktig fena pa att laga kyckling. Ikvall med ris och roda linser och sa en sallad med avokado, lok o tomat. Sa ska jag bjuda min sambo med, om han kommer hem innan jag somnar. Ja, annars far han val ata anda,.. Jag ar sa trott pa kvallarna. Ja, pa dagarna med. Eller inte riktigt trott, mer avslappnad. Sa jag powernappar lite har och dar, lite da och da. Jag maste passa pa, nu nar jag har mojligheten. ;)
Men nej, nu vantar 15 min backtraning innan mina spaghettiben tagit mig till lagenheten. Vi hors <3
Verkligheten,..
,..borjar kalla. Jag kanner det mer och mer. Jag marker det i mitt satt att tanka, mitt satt att handla, mitt satt att resonera och mitt satt att agera. Men det ar inte fel. Det ar bra. Jag skulle kunna stanna i manader, men det skule formodligen inte ge mig mer. Jag har fatt massor ut av denna resa, men den ska snart lida mot sitt slut. Nagonting annat vantar pa mig.
Nu ska jag ta vara pa varje dag, varje stund. Men inte pa ett kravfyllt satt, utan bara sadar lagom halsosamt. Chile finns kvar, hela sydamerika finns kvar. Och jag kommer att komma tillbaka. Det finns mycket mer jag vill se, upptacka och gora, men man maste inte gora allting pa samma gang, i samma resa. Jag tror aldrig jag skulle kunna kanna mig fardig med denna varldsdel, fardig i den bemarkelse att jag skulle kanna att nu vill jag inte aka hit igen.
Denna resa var aldrig planerad att bli sarskilt lang. Den blev dubbelt sa lang som det fran borjan var tankt och det ar jag mycket tacksam over, men dar tar det slut, for denna gang.
Om man inte kanner for,..
,..att trana sina spaghettiben, da heter receptet yoghurtkvarg, jordgubbar, valnotter och honung. Sen tva riskakor och en shaker med bcaa. Nu ar jag alldeles tokigt pa G. Bara sa ni vet :)
Det blir ett pass,..
..med triceps och vader nu pa fm. Tricpes och vader som jag aaaalskar. :-P
Sen blir det en lunch med P, och sen en dag for mig sjalv, till vad som faller mig in. Och sen, bara for att jag alskar det sa mycket, sa ska jag atervanda till gymmet for ett benpass. Oj oj oj, sa skont det ska bli. (Ironi? Aldrig.)
Sen ska jag nog avsluta kvallen med sushi. Later som en helt okej ons(?)dag i mina oron.
Men sen maste jag gora en plan, om jag ska uppat i landet lite, isf nar och hur lange. For nu har jag gatt och blivit invanare har i Valparaiso. Jag har ju bott har lange nu. Jag trivs, men kanske jag vill se nagot mer innan jag aker hem? Eller inte. Kanske ar det bara det har jag vill. Ga omkring och njuta av lugnet. For det ar vad jag kanner idag. Lugn. Och en slang av harmoni. :) Jag tycker om det mesta idag. Mig sjalv bland annat. Harlig kansla.
Bara for att,..
,..jag saknar er, rakar sitta vid datorn med bilder, men inte har kunnat lagt in nagra nya,..
Jag har,..
..manga tankar och manga kanslor i mitt huvud idag. Och jag ska ta i tu med dem. Lyckas jag komma fram till nagot som ar vart att beratta sa ska jag forsoka formulera mig har sen. Jag aterkommer.
Nu ska lunch ner i magen sa mina axlar kan vaxa ;-D
Jag vet inte varfor,..
..men idag kanner jag mig allmant nere. Jag vill ingenting. Jag ville trana, men alla gym ar stangda, for att nagot pucko hittat pa att det aterigen ar en rod dag och ingen kan ens svara pa min fraga om varfor. Jag skulle kunna anvanda dagen till nat annat, en utflykt, men jag har ingen lust. Jag ar lite sa, att jag bara onskar nagon skulle krama mig just nu. Jag kanner mig lite ensam.
Igar hade jag dock en jattetrevlig dag. Var tillbaka i Olmuè och hyrde hast. :-D Det var fantastiskt. Vi fick ta hastarna och rida ivag sjalva, bara sadar. Och sen betala per timme nar vi kom tillbaka, och tillbaka fick vi komma nar vi kande for det sjalva. Vi red upp i bergen, hur langt som helst, upp upp upp. Och det var otroligt vackert.
Sen hade vi picknick. Och solen lyste hela dagen. Ja, det var en fin dag.
Och idag ska med bli en fin dag, jag ska bara ta mig samman. Kanske ge mig sjalv en small, sa jag skarper mig. Njuter av det jag gor, det jag ser. Det ar alldeles for latt att bli blind. Nar jag vaknade ville jag aka hem. Jag ville vara hemma redan. Men vore jag hemma skulle jag velat nagot annat, sa det ar inte det det handlar om. Jag ar inte helt i harmoni med mig sjalv idag bara. Men sa ar det ibland. Och da far man antingen gora nagot at saken for att forandra det, eller ocksa acceptera att man inte ar pa topp jamt. Jag har inte bestamt mig an for vilket det blir i mitt fall.
Och annu mer bilder!!
Helt otroligt vad jag ar generos ikvall! :-D Kan bero pa att jag ar pa sa bra humor. Jag har gjort ett foraok att trana brost idag, det gick at skogen. Jag fick inte vara ifred pa det dumma gymmet. Men sen har jag varit pa en battur och sett sjolejon. De var sota. Och jattestora. Och sag tunga ut. Jag tror inte jag skulle kunna lyfta ett sant.
Och sa har jag atit 16 bitar sushi till middag, sa vem kan vara pa daligt humor da? ;) Och som om det inte vore nog, sa ska jag ta taget till dess slutstation imorgon igen, och hyra en hast! Sa nu tankte jag visa er hur det sag ut dar, i den lilla staden som heter Olmue.
Mer bilder,..
..tillbaka i Valparaiso och maste visa anledningen till varfor mina ben lider av kroniskt overkokt spaghettisyndrom.
..
Ser ni vilka backar jag gar i?! Varje dag!! Haha, jag gillar't ;)
Och ja, har ar en av anledningarna till att jag ibland inte svarar sa snabbt pa era mail, nu nar jag bor utan internet,.. :-P
Lite bilder,..
..forst fran Concón, dar jag bodde forra veckan. :)
Vilse. Igen.
Vaaaaarfooor har jag inget lokalsinne?! Kan man kopa sig ett sadant? Jag skulle kunna betala dyrt, bara jag far ett. For jag ar sa vilse, sa vilse. Idag igen. Mohahaha. Tror ni jag nansin tar mig till Sverige igen? :-P
Jag satte mig på ett tåg,..
..och så åkte jag till tågets slutstation.
Det fick mig att tanka pa en gammal van. Kompis. Hon som forsvann.
Hur som helst, sa kom jag ut pa kusten, till en jattemysig liten stad. Och sa hittade jag ett stalle dar man kunde hyra hast och rida. Tyvarr fick man bara gora det pa helgerna, sa min plan ar att gora samma utflykt pa sondag. Pa lordag ska jag till Renaca och trana yoga. :)
Veckan har bestatt av mycket traning. Dubbla pass mandag, brost och mage, sen biceps. Tis blev axlar, idag triceps och vader, imorn rygg och pa fredag ben. Det kanns sa otroligt skont. Jag blir sa lycklig nar jag far trana. Och jag tycker verkligen om gymmet jag hittat.
Jag tanker mycket, kan dock inte dela med mig av det nu. Jag har flyttat och har inget internet dar jag bor, sa jag sitter pa en offentlig dator nu, har precis varit o tranat sa ska hem och ata, ville bara kika in en snabbis och se om jag varit saknad av nagon.. :)
Jag tankar pa er, krama om varandra en gang extra och lat det vara fran mig.
Med karlek, Lisah <3
Jag ar ju van,..
..att alltid ha det perfekt. Eftersom jag kommer ifran Sverige.
Det fick jag hora igar, nar de skulle stanga av vattnet for nat bygge, i 24 timmar (!!) och jag blev halvt forskrackt, eftersom varken toalett eller dusch skulle fungera. Nu hade jag tur och fick inte mitt vatten avstangt, men jag kan inte saga emot fordomen. Vi har det forbannat bra. Och jag inser det mer och mer, eftersom jag forvanas i sa manga situationer har, som ar vardag for dessa manniskor.
.
I borjan hade jag jattesvart for att se alla hundar, som ingen ager. Nu tanker jag inte pa det lika mycket, men dem ar overallt. Verkligen overallt. Jattefina sota hundar, men som har gatan som hem. Och sa allt med bussarna, aven dem har jag lyckats vanja mig vid. Men fortfarande hapnas jag av mycket.
.
Brandmannen i Chile till exempel, arbetar som volontarer. De far inte ett ore betalt for den otroligt vardefulla och viktiga insats de gor. Inte ett ore! Fy skams staten!! Och idag sag jag en sak, som kan verka som en struntsak, men far mig att undra vilka villkor manniskorna har jobbar under egentligen(?!). Jag satt pa en bank (inte en pengabank, en trabank, bank med prickigt aaa :P) och det kom tva gatusopare, som aven tomde papperskorgarna. Den ena stoppade ner hela armen i en papperskorg och borjade riva. Jag undrade varfor i allsin dar hon gjorde sa, men insag ganska snabbt, att papperskorgarna gar varken att oppna, vanda pa eller tomma, pa annat satt an att just plocka ur skrapet, samma vag som det stoppades in. Vansinne. (!!??!!)
.
Och forutom att reflektera over chilenarnas levnadsvillkor, har jag varit och tranat. Korde brost och mage, och ska kora ett pass nr tva senare. Ett molntacke skymmer solen idag, och jag har inget annat jag vill gora hellre, sa jag ska bara trana, ata och vila. Ikvall ska det bli biceps, och ev ska jag kora pa ett annat gym, hittade namligen annu ett, pa vag hem, och det verkade riktigt bra. Omvaxling fornojer, kanske jag koper kort dar med, sa kan jag turas om :)
.
Dagar som denna kanns det nastan som jag ar hemma. Enda skillnaden ar att jag ar pa andra sidan jorden. Men jag lever mitt eget liv, det liv jag ar van vid, fast bara valdigt annorlunda. Jag later kanske snurrig, men det ar jag inte, inte just nu. Jag menar bara det, att var man ar, sa kan man skaffa sig en vardag. Jag drar inte bara omkring, inte just nu. Jag ska resa lite mer, jag ska spendera fler natter pa tio timmars bussfarder och jag ska vandra omkring i fler nya miljoer och bara uppleva, utan att agna tankar at var jag hittar ett gym. Men denna resa blev langre an jag fran borjan planerat, sa darfor maste jag fa ha lite struktur ibland med. Dagar som jag kontrollerar och planerar. Det ar anda san jag ar, och jag mar bra av det. Lite kaos ger utveckling, men den far inte vara for langvarig. Ar ni med?
Jag fick ett mail,..
..som var lite halvkul. Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller grata, men jag valde det forsta.
-
"Du är riktigt fin tjejen, men kom ihåg att inte samla på dig allt för mycket muskler, för det skall inte tjejer ha å det tycker nog dom flesta killar! Men självklart kan du ju få unna dig motion å lite träning, men försök å håll det på rimlig nivå! Kram"
Hur som helst, tack for omtanken... :-/
Jag har promenerat,..
..och promenerat. Hela dagen idag. Lamnade huset efter frukost, kom hem for ca en timme sen. Jag satt still nar jag at, och jag halvsov en stund pa en klippa. Och sa stod jag still ibland nar jag tittade pa saker. Men annars har jag promenerat hela dagen, i sakert sju timmar.
Och man blir extra trott av att vandra har, for det ar ju bara backar och trappor precis overallt. Hela staden ligger i sluttning. Och sa finns det sa mycket att titta pa, hela tiden. Allt ar sa fargglatt och varenda vra ar tackt av konst av nagot slag. Jag slutar inte forstummas.
Nu ar benen trotta och jag ar trott och jag kommer nog att sova gott inatt. Jag har fatt nyckel till lagenheten, men vill inte flytta. Eller, jag orkade helt enkelt inte nu ikvall. Sa jag stannar har inatt med. Jag gillar detta hus.
Jag har tagit massor med bilder idag som jag sa garna vill ladda upp, men jag kan omojligt fa in dem i datorn, for jag har anvant en kamera jag lanat och har ingen sladd till den, och heller inget adapterkort. :( Men mina ogon har skadat vackra miljoer och fula miljoer och min hud ar brun som en pepparkaka.
Och sa har jag tankt. En massor med tankar. Bra tankar och jobbiga tankar, men alla tankar maste fa tankas ibland. Jag har funderat pa en plan och eventuellt har jag en. Atminstone borjan till en. Jag vet vad jag vill, men jag maste bestamma mig i vilken ordning jag vill det ska ske.
Min dag fick en start..
..jag inte onskar fa igen. Jag sov kvar har hos Ps paron inatt, fick lillebrorsans rum ;) Vaknade tidigt och ville trana, sa hoppade upp och skulle gora frukost. Innan det fick jag dock stopp med foljande oversvammning i toaletten. Kul? Inte det minsta. Toaletten slutade inte spola, trots att jag bad den flera ganger, pa alla sprak jag kunde. Jag till och med svor pa den, men den bara fortsatte. Innan jag fatt stopp pa den var hela badrummet oversvammat. Och de andra sov. Kul? Fortfarande inte. En timme senare vaknade Herrn i huset och jag fick pa min engelskspanska forklara att jag behovde en san trattsak. Dock utan att slappa in honom i badrummet. Kul? Jag skamdes halvt ihjal. Darefter fixade JAG toaletten. JAG!! Kul? Den har gangen svarar jag ens inte.
Ja, det var min morgon. Men sen blev det bara battre. Jag var pa ett nytt gym och tranade och kopte kort dar for en manad. Det var ett bra gym och jag korde ben, men killarna kollade konstigt pa mig och mina vikter. Har ska tillagas att jag inte korde tungt, eftersom jag inte kort ben sen jag akte, men anda tog jag deras viket och lite till. Jag vet inte om de rehabtranade, varmde upp, inte vill bygga muskler eller om de faktiskt ar jattesvaga, men deras blick sa att jag inte var fullt frisk. Jag kanner mig frisk som en mort :)
Sen at jag lunch och sen skulle jag promenera till en marknad som ar har pa lordagar. Ska ta ca 30min att ga dit. Fem timmar senare hade jag fortfarande inte natt fram till marknaden, men jag hade gjort en del annat kul ;) Jag pratade med en massa manniskor som inte forstod mig, jag log mot varenda sjal och jag gjorde en massa sant jag aldrig gor annars Och sant jag faktiskt aldrig gjort forut. Jag at glass med mig sjalv mitt bland alla folk. Big deal? Ja faktiskt. For jag har aldrig gjort det innan. Har jag atit glass ute har det varit i sallskap, annars har jag bara atit glass hemma om jag gjort det sjalv. Vilket intehander sarskilt ofta det heller. Jag hittar liksom aldrig pa iden att ata glass. Men idag gjorde jag det och den var god. :)
Sen kopte jag en jatteful keps som jag satte pa mig och skuttade omkring i, och sa kopte jag en stor herrklocka som jag sjalv tycker ar ascool men sakert ser ut som stryk och tva nya traningslinnen tills jag ska tillbaka och javlas med klenisarna och sen kopte jag 18 bitar sushi. Till bara mig. 18 bitar ar namligen det minsta pa det stallet :P Sa slog jag mig ner pa en bank i kvallssolen och hade sushidejt med mig sjalv. Det var trevligt :)
Nu ar jag tillbaka i huset, aterigen ensam och har inte hort nat om lagenheten sa tanker inte flytta ikvall heller. Tanker badda ner mig i lillebrors rum, och lata honom aterigen fa sova i vardagsrummet, sa tar jag tag i det imorgon.
En lite halvskum kansla,..
Jag ar ensam hemma. I nagon annans hus. Jag skulle flytta idag, men C som skulle ge mig nyckel har inte svarat pa sin telefon idag, sa jag ar i Ps foraldrars hus. Skulle liksom bara vanta har, men jag har inte haft nan framgang och nu ar det kvall, sa verkar inte bli nagon flytt. Saken ar bara den, att ingen ar hemma har. P ar i Santiago, och de andra vet jag inte var de ar. Nagonstans, men inte har, for har ar bara jag. I ett helt hus. Vad ska jag gora? Kan jag stanna? Inte vet jag, for har finns ingen att fraga. Och jag vill sova. Kanske kan jag somna och hoppas att inte vakna forran imorgon, for inte kastar man val ut nagon som sover..? ;-P
Nan som hajjar varfor jag trivs har..? ;-P
