..är inte alla som har, men tänk för att det har jag! :-D




Funderade mycket på det igår med vänner. För det finns vänner och så finns det vänner.
Och vid tillfällen som situationen jag är i nu tydliggörs skillnaden.
Det finns dem som aldrig har tid i vanliga fall, men nu bara för jag ska dra så "mååste" vi ju ses. Varför då? Passade det inte innan behöver det inte göra det nu. Och så finns det dem visar på allvar hur mycket man betyder för dem, som en sån som slår in en kalaskompis i ett stort paket med tre olika sorters snören. En sån som jag mer än gärna traskar hem till i spöregn, bara för att dansa en liten pingvindans utanför fönstret.

Det finns dem man springer på ibland, som frågar hur man mår och man svarar "tack bara bra" för man vet att det är det svaret de vill ha, för frågan handlar inte om omtanke, utan är bara en artighetsfras. Precis som den som följer med att "vi får ses och ta en fika nån dag" fastän båda vet att det aldrig kommer bli av.

Och så finns dem man träffar väldigt sällan, men man vet att oavsett hur lång tid det gått sedan sist så är allt precis som vanligt när man väl ses. Dem som man inte behöver förklara saker för, för de förstår precis vad man menar. Dem man ringer till när något hänt, likagärna som bara för att tala om att man har ett rosa tuggumi i munnen.

Vänner som man vet att det spelar ingen roll vad man frågar, för de kommer att hålla med dig i allt du säger, och vänner du vet när du inte ska fråga om råd om du inte verkligen vill ha sanningen för att de är så brutalt ärliga och säger vad de tycker när du frågar även fast de vet att det inte alls är det svar du helst vill ha.

Det finns vänner som betyder lika mycket som familjen, vänner man liksom växt ihop med och som gör livet värt att leva. Vänner jag gärna skulle vilja komprimera ihop så små att jag kunde ta med dem i handbagaget för jag kommer sakna dem något så fruktansvärt när jag åkt.

Men så finns det också de där vännerna som liksom tar lite mer än de ger. Energitjuvar som lyckas dra ner dig hur högt på topp du än är. Vänner som inte glädjs åt din lycka såvida de inte själva befinner sig på samma nivå. Såna vänner du gärna vill göra slut med, men inte riktigt vet hur.

Pratade med min kalaskompis om det igår. Hon är en mycket klok prick faktiskt. Vi pratade om de där människorna man har i sina liv och träffar för att man borde inte för att man vill. Och så fel det blir. Det ger ju ingenting. Mycket bättre då att få spendera sin tid med dem man trivs med.

Ikväll ska det bli en liten "avskedsmiddag". Och det ska bli intressant att se vilka som kommer med. Några kan tyvärr inte, vilket är förståeligt när vi hittade på det med ingen framförhållning alls, men det roligaste blir att se hur det blir med de där "vi måste ses-personerna". "Måste" vi ses, så följer de med. Följer de inte med så var det mindre viktigt.

Nu har jag fått kaffe och frukost, och ska iväg till gymmet för ett cardiopass och mage.
Med endast 4 dagar kvar tills bikinin blir mitt basplagg är det dags att ligga i ;)