Jag tror minsann..
..att Gud kände min oro idag. För den var riktigt illa. När jag kom fram till hamnen letade jag upp en telefonautomat och skulle ringa min mamma innan jag klev på båten. Jag hade ärligt talat dödsångest och trodde jag inte skulle kliva i land igen om jag klev på. Så har jag aldrig kännt förut, hela grejen var liksom mitt initiativ, det var jag som tjatat om den där båtturen. Men, så fick jag ett sms från praktikanten som löd Båtturen är inställd!
En typisk situation som i vanliga fall skulle gjort mig ordentligt irriterad när dagsplaneringen bara ändras, men just idag kände jag bara en lättnad. Visst var det tråkigt att inte träffa Johan och Ida, men det där med båten,..
Så, istället höll jag mig på land. Såg det positiva i att jag iaf fick en morgonpromenad och eftersom jag ändå hade väskan packad med mig så stannade jag en sväng på amadorrés. :)
(och här var tanken att mina fina bilder jag tog idag skulle hamna, när jag nu sitter med min egen lilla rosa dator och allt, men inte fasen vill dumma blogg.se ladda några bilder idag inte, grrr >:-/.. nåväl, de får komma i efterhand, imorgon :)

Kommentarer
Trackback