,..vaknade jag tidigt. Egentligen inte tidigare än vanligt, men för den skull tidigt. Jag hann öppna ögonen och snurra ett varv, tänka tanken att jag undrade vad denna dag skulle bjuda mig på. Denna lediga dag. Jag borde säkert jobbat den här veckan, eftersom jag inte kommer jobba alls denna månad sen. Men borde, det låter ju så trist. Och måste, finns inte längre i min värld. Därför känner jag efter vad jag vill. Och, jag vill vara ledig. :)

Jag har tagit fram ryggsäcken. Jag skulle nämligen packa. Jag la ner en burk med vitaminer, nya hörlurar, en bikini, två par shorts, en liten klänning, några linnen och underkläder. Så tittade jag på den. Den gapade stor och tom. Sommarkläder tar ju noll plats och jag behöver inte mer än det jag la ner. Så jag packade upp det igen och la ner det i en påse som sedan fick åka ner i botten av ryggsäcken. En stycke tom väska till incheckning, -check. ;)

Nu ska jag dock göra något alldeles förträffligt bra. Jag ska tvätta mina fönster. Ytterligare en sån sak man måste ta tillfället i akt att göra när kroppen är fylld av en sån här härlig jagvetsnartintevarjaggöravmigsjälv-energi.

Vill man inte tvätta fönster, eller om fönstrena redan råkar vara rena, då kan man roa sig med att skratta åt roliga saker som kommer ur munnen på såna där små människor som kallas barn. Jag har skrattat så jag har ont i magen, på barncitat.se

Dock är det inte en bra idé om man som 24-åring lider av mild åldersnoja, och läser att den ena ungen får som svar av den andra när han undrar när han ska bli hämtad på dagis att "kanske när du är 30 år och pensionär!" haha, fy fan, lev livet snabbt!