Den bästa känslan,..

.
,..efter dagens benpass var inte den där vanliga "yes I did it, nu kommer jag inte kunna gå", utan istället känslan när jag cyklade hem, och hade jeansen pådragna ovanpå träningsbyxorna. Då kände jag "hell yeah, vilken stor röv" :-D dock varade det ju bara tills jag var hemma och fick inse att röven under mina dubbla klädlager inte var större än vanligt..
.
(och det är här jag skulle slänga in en bild på en stooor röv, om det inte blivit sån uppståndelse sist jag gjorde det :-P http://hittaingetledigtnamn.blogg.se/2010/december/dagsformen.html#comment )
.
På tal om kläder, vad hände med sommaren? Jag har haft 6 lager tröjor idag. I juni. Inte okej.
.
Så har jag haft huvudvärk också. Sen igår imorse. Den försvinner inte, så den är förmodligen livsfarlig. Jag gillar den inte ett dugg. Ta bort den någon? Jag lovar att vara snäll om bara den försvinner. I alla fall en stund.
.
Nu ska jag dock visa nåt skoj. Imorse testade jag bikiniöverdelen jag köpte häromdagen, eftersom jag aldrig gjorde det då. Så insåg jag samtidigt att det var ett totalt onödigt köp, eftersom jag inte kommer att visa mig i bikini denna sommar. Men hur som helst gjorde jag ett försök att arkivera dagsformen för att kunna jämföra med förr och senare mot vad som komma skall ;)
.
Det roliga är det, att när jag vägde massa mindre än jag gör nu tyckte jag att jag var mycket tjockare. Jag har fortfarande mindre bra dagar, rentav dåliga dagar, men jag mår inte som jag gjorde då. Jag hittade ingen bra jämförelsebild, och den från imorse är inte vidare vacker den heller, men sak samma, ta det för vad det är.
.
52kg lätt och ville helst klä på mig eftersom jag "var så tjock"..
59kg tung och vill helst behålla kläderna på för jag "är så liten".. :-P
.
Nu är jag mest dum, men det är verkligen så relativt. Och jag minns så väl hur jag kände, inte minst för att jag suttit och läst gamla inlägg, från min tid på Grand canaria, då jag först fick insikten om att jag ville växa, men inte litade vare sig på mig själv eller på någon annan. Allt satt i huvudet och känslorna spökade.(http://hittaingetledigtnamn.blogg.se/2010/november/mat-mat-mat.html#comment) Och sedan dess har det gått upp och ner, fram och tillbaka. Både känslomässigt och storleksmässigt. Både av omständigheter hemma och av alla mina resor. Låter kanske som en bortförklaring, men som backpacker tappar man i vikt, vare sig man vill eller inte,..
.
Nu vill jag dock framåt. Framåt utan att backa om en månad igen. Är det möjligt? Allt är möjligt.
.



Kommentarer
Anonym

Det e ju en FANTASTISK utveckling du gjort.. Allt ser så mycket bättre ut nu,, mer muskler, mer definationer, mindre fett.. Inse en sak, vad finns de att längta tillbaka till? Du gör enorma framsteg på bara ett år. Så det du gör, det funkar!!! Du ska vara så stolt...

2012-06-02 @ 21:28:50


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0