,..om att så ett frö i era huvuden.

Snart är det ett nytt år. 2 dagar till nyårsafton. 2012.

Den värld vi lever i är vacker för många, de flesta av oss har tillgångar och resurser långt över vad vi egentligen behöver. Lika många och många fler lever under omständigheter där det är en kamp, bara att överleva dagen. Är det inte dags att vi börjar fördela våra rikedomar för att hjälpa dem som hjälp behöver? Att vi som faktiskt kan klara oss på mindre delar med oss till dem som skulle uppskatta det mer än någonting annat? Dem vi faktiskt kan rädda liv på, av en kostnad mindre än att den knappt är märkbar för oss.


Jag försökte få fler att tänka till innan jul, med en omtanke längre än till den närmsta. Hurvida jag lyckades vet jag inte, men jag själv levde som jag förespråkade och gav mina närmsta gåvobevis från Unicef. Det kändes bra och jag tror att det uppskattades av dem, om inte, så vet jag att det uppskattades stort någon annanstans på denna jord, dit hjälpen nådde.


Nu närmar sig som sagt Nyårsafton, och det är en kväll och natt som på många håll medför ett oerhört resursslöseri. Fina middagar och snygga klänningar, glitter och paljetter, dekorationer och bubblande drinkar. I all ära! för den som vill ha det. Det jag främst syftar på är fyrverkerierna. För förutom att dem skräpar ner nåt otroligt och tvingar en massa stackars fyrbenta varelser att äta lugnande eller ligga hemma med hörselkåpor så kostar dem pengar. Pengar som kunde användas till så otroligt mycket bättre saker.

För 149 kr kan man på Rusta köpa Himlaspel Red Panda. Ett paket med fyrverkerier som innehåller bomb, fontän och raketer.

För samma pengar kan man på Unicef köpa 20 paket högenergikex för undernärda barn.

299 kr kostar en bengalisk eld och 2 displaybomber.

Det skulle kunna räcka till 25 HIV-test eller 300 doser poliovaccin.


Jag tror ni ser var jag vill komma. Jag är inte ute efter att ge någon dåligt samvete eller fungera som en pekpinne på vad eller var ni spenderar era pengar, men jag vill så ett frö i era huvuden. Finns det något i ert firande ni kan klara er utan? Eller finns det kanske någon som har råd att lägga en summa extra, utanför allt det ni vanligtvis konsumerar?

Tusenlapparna springer lätt iväg, utan en egentlig eftertanke. Kan ni ägna en minut åt tanken, kanske medan ni tvålar in er i duschen, om att det i stora delar av världen inte ens finns rent vatten att dricka, än mindre att tvätta sig i.

818 kr är en summa som kan låta mycket, men som jag med säkerhet kan säga inte skulle ruinera någon av oss. 818 kr kan ge vatten- och hygienpaket till 10 familjer i ett land där barn dör i sjukdomar som sprids och uppstår just av denna brist.


Tänk en gång, och sedan en gång till. Vi kan hjälpas åt att göra 2012 till ett Gott Nytt År.

,..här står nu jag, innan klockan åtta på en ledig dag, med frukosten i magen, riset snart färdigkokt och kycklingen vägd och framme för att tina. Matlådorna står uppradade tomma på diskbänken och mina shakes står torra och redo för att fyllas. Men där kan jag inte imponera, för det gör han varje dag och har gjort i massor med år.. Lyckas jag någon annanstans? ;)


Hur vikten står vet jag dock inte, eftersom min våg blivit kroniskt stulen. På julafton vägde dunderklumpen i alla fall 56,1 kg på morgonen. :)

,..har varje sak en plats. Och just för att dem har en plats så ska dem befinna sig på sin plats. Om inte hela tiden, så åtminstone när jag inte behöver dem någonannanstans.

Och skulle en sak mot all förmodan inte ha en plats, så är lösningen enkel. Då åker den helt enkelt ut.

,..bjöd på tidig löpträning. <3

Kolsvart ute och ingen vaken förutom jag. Trodde jag skulle få springa i både mörker och tystnad, men så fann jag min gamla mp3, som inte åkt tvättmaskin och den ville spela lite musik för mig så då blev jag så glad att jag gav mig iväg längre än jag trodde.

Sprang längs lambohovsleden och hade tänkt vända efter garnisonsrondellen, men benen ville fortsätta springa så jag drog genom utkanten av stan, bort till Gamla Linköping och så genom Universitetet tillbaka. Nu var jag nyfiken på hur långt det egentligen blev så jag mätte rundan på iform.se

(http://iform.se/mat-din-runda)

totalt 9.52 km :)

Dock sprang jag bara 8,5km av dem, sista kilometern gick jag. Då hade det börjat ljusna, jag stängde av musiken och bara njöt av lugnet och fick tid att varva ner. Det var en skön avslutning på löpturen, och framförallt en skön start på dagen :-D

Sen blev det en lång stund streching, en ännu längre varm dusch och så en stor och god frukost. :)

Nu önskar jag er vänner och alla andra en riktigt God Jul. Hoppas ni njuter av det ni gör, där ni är och dem ni har omkring er. Kramar om er i tanken <3

,..idag.

Igårkväll när jag kom från jobbet kl 22, och var i säng först vid 23 så undrade jag varför i tusan jag satte klockan på 6.45 när jag var ledig idag. Men så slog det mig, för att åka till gymmet och köra RYGG. Jag älskar att köra rygg. Jag tyckte i alla fall det lät tidigt, sköt dock undan tankarna och sov.

Så vaknade jag imorse, långt innan klockan skulle ringa. Myste med mitt täcke en stund, men sen skuttade jag upp. Ute var kolsvart och kallt. Sängen var varm. Men jag kröp ur pyjamasen med ett leende, hoppade i träningskläderna och gick ut i köket för kaffe.

Jag älskar tidig morgonträning. Och jag älskar att jag har någon med mig som är lika knäpp som jag. Jag älskar att vi ska tillbringa Juldagskvällen med ett axelpass och att vi på Annandagsmorgon kommer att ha kört ett tungt benpass, hinna hem, duscha, och äta frukost, innan de flesta jag känner ens vaknat.

Jag älskar att jag har en dröm, och att jag har någon vid min sida som hjälper min uppfylla den. Att jag har en plan och att jag inte står ensam att genomföra den. Jag älskar att jag valt bort så mycket som inte gav mig något och fyllt den platsen med saker jag brinner för. Och att jag har någon som uppmuntrar mig, stödjer mig och påminner mig om målet när jag tvekar.

När jag kom hem funderade jag på var min nästa resa skulle bära av. För resa var så självklart att jag skulle. Det är det fortfarande. Jag ska göra en resa och jag ska ta mig långt. Dock innebär den inte nödvändigtvis att jag försvinner härifrån.

Jag har redan påbörjat den.

---

Igår köpte jag en köksvåg och har tillbringat antal timmar på att väga grejer. Det är ju skitkul. :-D Ikväll åker jag hem till mamma över jul och i min väska har jag förberett skakes, påsar och lådor, med kosttillskott och mat. Imorgon, på julafton, ska jag dock inte följa mitt schema till punkt och pricka, för då ska jag äta julmat. Men det är flera mål kvar på denna dag, och på söndag är jag back on track. Dock har jag inte helt i huvudet tider och mängder än, så jag har märkt allting med små lappar. Ett jäkla projekt, men jag njöt av att pyssla med det. Hela köket var fullt av pulver och likaså jag själv, förmodligen såg jag ungefär ut som en snorunge som bakar, med lika mycket mjöl utanför skålen som i den.

Först tyckte jag att det verkade jobbigt med att den planering som skulle behövas för att äta exakta mängder på ganska exakta tider. Jag har ändrat mig och tycker snarare det känns superskönt, att inte behöva planera. Allt är ju redan färdigplanerat, åt mig! Det enda jag behöver göra är att väga, tillaga och trycka i mig skiten. :) Öhh, jag menar,. maten. Maten menar jag. ;)

2012 kommer att bli ett spännande år. Det känner jag. :)

..terapi för hela själen. Inte sprungit på et tag, men imorse när klockan ringde sa planen löpning, så trots att sängen var varm och skön och ute var kallt och mörkt skuttade jag upp av gladaste vilja.

Eaa och kaffe i magen, kläder och skor på, och knappt 20 min senare var jag ute, dock helt i tystnad då min mp3 inte överlevde att åka tvättmaskin.. Blev ca 6,5km, följt av en lång stunds streching som verkligen behövdes, jag har varit alldeles för dålig på att strecha.

Nu är dagens matlådor gjorda och variationen idag stavas kyckling och ris, tonfisk och ris, kyckling och grönsaker. Maaaaaaaaaaaaaaaaat :-D

,..så det kan gå.

Åkte till gymmet för att köra axlar och körde axlar. I sista övningen tänkte jag Kom igen nu Lisah, ge det sista nu. Så körde jag klart och kände mig nöjd. Trodde jag ja.

"Så, biceps." säger han

Is he fucking kidding??!

"Kör" 

Tydligen inte,..

Så jag laddade om, försökte plocka energi ur nåt reservförråd men var inte säker på om något sådant existerade så taktiken blev att stänga av istället. Låtsas som axelpasset varit en annan gång, en annan dag. Biceps. Nu.

"Kom" säger han och står vid cabeln redo för tricepspress.

Okey, NOW he is kidding! ...or?!

"Så kör vi"

Oh hell, he´s not. Ladda om. Biceps och triceps. Nu.


Och det gick, visst fan gick det. Och jag var nöjd efteråt, mycket nöjd. Och axlarna gör ont och armarna är trötta och allt väger bly nu och jag ska slå in julklappar och till och med julklappspappret är tungt. Okej, nu ljuger jag, men saxen är tung. Lite. Eller..? Okej, inte den heller. Jag tycker kanske lite synd om mig själv bara. Egentligen inte ens det, men ja,. Jag vill kanske att nån annan ska göra det. Eller.. va? :-P Ja, du hörde mig sa jag.

Nu ska jag pyssla här i min ensamhet, med min julmusik och tända ljus. :) AAhh, whats not to like?

,..av alltihop.

Vi lär oss. Ensamma, var för sig, tillsammans. Vi håller ihop, vi bråkar, vi går isär, vi kommer tillbaka. Vi är inte alltid överens, men vi är ett vi och det går inte att undkomma.

Vi sågs nyss och vi ses snart igen, och då kör vi. Det är en del i det hela. Inte allt, men en del. En del, av alltihop.

---

This might kill you, but its a choice of your own. I dont regret a word, not a single moment, but I wont pay attention at someone with a mind where the words give up exist.

Lost in darkness? Turn on a light. But save your bullshit and your breath, for someone who cares. I dont.

,..bara klagade jag. Om allt jag ville äta, att jag var hungrig och att jag skulle svälta.

Idag har jag suttit och stirrat på min mat och undrat hur i tusan jag ska få den från tallriken ner i magen. Tugga tugga tugga och svälj. Och sen svälj igen. Jag insåg nog inte riktigt hur mycket och ofta det faktiskt är.

Måndags morgonen började med ett benpass kl 7.30. Klant som jag är började jag med att trilla rakt bak på röven, det var mindre skönt. Och dumma baksida lår funkar inte att köra, men det gick bra ändå och jag hade verkligen längtat efter att köra ben. (!!)

Hem för frukost som gick fruktansvärt sakta att få ner, E var här och studerade mig och hon bara skrattade. Duschade och vilade en stund och helt plötsligt sa klockan ät. Ingen! Så nu är jag åter igång och tuggar. Det smakar absolut inte illa, det är gott. Jag har curry i mitt ris och chili på min kyckling, men det går segt. Tugga tugga tugga svälj. Och sen svälj igen. Och svälj igen.

Huhu, tack för maten :) När blir det mat igen? Vavava?? :-D

,..nöjd med tillvaron just nu.

Jag vaknade i natt, hur många gånger som helst, jag snurrade och vred och vände, sängen var mjuk, ovanligt mjuk. Men också fruktansvärt skön. Det var min säng. (!!!) Fantastiskt.

Och inte fick jag sovmorgon, men det gjorde ingenting, för på mig väntade min träningspartner och ett bröstpass. Var fortfarande mörkt när jag cyklade mot gymmet, men mysigt var det och jag var både taggad och upprymd. Det går så bra nu, det bara funkar alltihop och jag älskar det.

Och efter träningen hann vi sitta en stund en soffan och äta våra matlådor, såna stunder ger mer än det kan verka, dem är betydelsefulla. Ungefär lika betydelsefulla som de gånger man klär minijulgranar eller planerar en total makeover av någon annans hem, bara sådär för skojsskull.. ;)

Sen hade jag en tid hos Herr Osteopat som gav sig på mitt onda onda dumma ben och så en sväng på nacken. Det gjorde gott. :)

Och jo just det, på vägen dit blev jag haffad av en sån där som går omkring och vill prata elavtal, mobilabbonemang eller naturkatastrofpengainsamling. Just denna snubbe var från Sos Barnbyar och han var ju så snygg att jag var tvungen att säga javisst, klart jag har tid, och när han släppte iväg mig hade jag blivit 200kr/månaden fattigare, MEN, ett fadderbarn rikare!

Det känns jättebra <3

Och jag kunde inte vara lyckligare för det. Jag skuttade upp alldeles för tidigt imorse, var trött som stryk, men jag ville bara ta mig hit, så jag kunde inte sova. Jag log hela vägen, trots att cykelkedjan hoppade och mina tunga väskor bara ville trilla av, jag var glad ändå.

Jag skulle ingenstans kalla det mina gäster gjort för en flyttstädning. En del saker var rentav vidriga. Smutsiga handdukar ihoprullade och inlagda i skåpet till exempel, vem gör så?! Skärbrädan full med smulor, likaså i skafferiet. Stekpannorna åkte i soporna allihop. Teflon och metall är ingen bra kombination, vilket alla tydligen inte vet,.. Badrummet var inte rengjort alls, mer än möjligen golv och handfat. Varken toastol, speglar eller dusch var rena. Speglarna var förresten inte tvättade nånstans. Och under sängen låg både dammråttor och skräp. Mina växter hade tagit livet av sig, och jag förstår dem väl, de har inte fått se dagsljus på månader, stackarna.

Men hur som helst, så lägger jag ingen energi på att vara arg eller tänka otrevliga tankar. Det kunde trots allt varit värre. Och städat hade jag gjort i vilket fall, för att få bort deras energier, deras onda andar, eller vad nu de kan tänkas ha lämnat efter sig.

Nu är här rent och jag har hängt upp adventsstjärnor och tänt en massa ljus. Och jag sitter med en kaffe i handen och myser i hela mig. Och ikväll ska jag sova i min säng, min alldeles egna säng. Som jag dammsugit i säkert en halvtimme och nu bäddat rent med mina egna täcken och kuddar. Jag längtar. :-D

Ja, det bara är så fint alltihop. Jag är verkligen lycklig. Att detta är ju mitt. Jag kan liksom inget mer begära.

,..jag skulle vilja säga, men det är inte värt det. Finns ingen anledning. Imorgon åker jag dit och städar. Det är ingen fara, jag skulle gjort det ändå.

Jag fortsätter tro på Karma. Och där ligger ditt konto inte bra till, Lilla vän.

,..en timme biceps, blev det fem minuter underarmar. Och ens inte det. Fem minuter försök till någonting som inte fungerade. Jag är så besviken på mig själv just nu.

,..desto mer hinner man på sin dag. :) Detta är en filosofi jag måste överföra på min vän E. Hon är väldigt effektiv, men eftersom jag nu slängt i en extra powerwalk i hennes schema måste hon kanske kliva upp en timme tidigare för att trycka in den.

Själv vaknade jag före 6, och klev upp strax efter och jag har hunnit hur mycket som helst och ingenting. Jag har skrivit tränings- och kostplanering till E. Det är ju skitkul. Och extra inspiration har jag fått nu, när jag vet, att det kommer gå framåt även för mig. Vi får ge och ta, hjälpa varandra, utbyta kunskap och idéer av dem som besitter det vi behöver.

Om nån timme ska jag bege mig mot gymmet, för att träna E. Det ska bli roligt. Hon ska få svettas och kämpa och jag ska vara sådär underbar så att hon hatälskar mig under hela passet. Precis så som jag kommer känna för min egen träningspartner när vi ska köra bröst timmen senare. Kanske det är kärlek under bröstpasset, men sen kommer ju de där förb****** vaderna in i bilden.

Det är intressant, för fortfarande väntar jag på den dagen som ska komma då jag börjar älska att träna vader. Så ibland när jag vaknar känner jag noga efter, om jag möjligen har en innerlig vadträningslust på lur. Ännu har den inte infunnit sig. Men, det är bara att pipa och köra. Eller, hur var det..? :-P

,..det går bra nu.

//Inte med dem. För dem bara bråkar. Jag fattar inte varför, finns ingen anledning. Inte nu. Så, ännu en gång tvingas jag vara the bigger person, vilket är aningen frustrerande, men jag kommer vara glad för det i slutändan. Jag har ett samvete som begränsar mina möjligheter att bete mig hur som helst.//

Men annars går det bra. Jag är glad idag. Jag har avklarat min jobbvecka. Sov hos E inatt för att slippa sitta och cykla fram och tillbaka till Lambohov på min 10 timmars nattvila,.. Det känns fortfarande skumt att se lampor lysa i sitt eget hem i huset mittemot och veta att det är någon annan där, men det är inte långt kvar nu. Om bara ett par dagar är det jag själv som väljer när det ska lysa och när det ska vara släckt därinne,.. ( :-D !!!! )

Träningen i veckan har gått bra, har kört på sporthallen alla dagar utom onsdag då jag hade vilodag, och utom ikväll, då jag var tillbaka på City. (!!) Axlar och vader, med sällskap. Ett alldeles speciellt sällskap. Det var både roligt och effektivt och kändes ordentligt bra. Jag bara önskar och hoppas av hela min själ att det ska kunna fortsätta så, för min tro är riktigt stark, att det sammarbetet är oslagbart när bara det funkar. Det är absolut värt ett försök, så imorgon kl 16 när det är bemannat ska jag ner och teckna nytt kort. Det här känns sjukt bra. Så ja, Kompis, det går bra nu.

Jag är verkligen inte svår, inte det minsta krävande.

Det enda jag behöver är mat när jag är hungrig, vatten när jag är törstig, kaffe när det är morgon och sömn när jag är trött.

Jag behöver värme när jag fryser, närhet när jag känner mig ensam, lugnande ord när jag är stressad. Kärlek när jag känner mig mottaglig för den, bekräftelse när jag känner mig bortglömd och en tröstande famn när jag är ledsen.

Jag vill gärna bli förstådd även när jag inte kan förklara, vill gärna att ni läser mina tankar så jag slipper formulera dem i ord och vill helst att ni vet vad jag vill redan innan jag uttryckt det.

Jag vill bli sedd och jag vill bli hörd och jag vill stå i centrum. Samtidigt vill jag få ha min ensamtid och kunna bli lämnad ifred, kunna gömma mig om jag vill och få vara onåbar.

Jag vill vara mig själv och jag vill vara någon annan och jag vill ha allt och jag vill inte ha någonting.


Men,.. det är liksom allt och det är ju nästan ingenting.

Det gjorde den inte. Vågen. Jag stog på den igårkväll och då visade den mer än jag nånsin vägt. Men det var kväll. Så vägde jag mig imorse och vägde nästan lika mycket. Och vågen skojade inte. Jag var riktigt tung. Så jag glodde lite i spegeln. Jag var inte särskilt tjock. Inte ens svullen om magen, den var platt. Så det var kul att vara tung, jag gillar´t. :)

Dock kommer jag väl snart rulla fram. Det är gott att äta och nu vill visst alla göda mig, var jag än går. Jag har jobbat idag, med mina tanter och farbröder, gummor och gubbar. Den första bjöd på kaffe och after eight, nästa gav mig ett äpple, den tredje ville bjuda på lussebullar men det gick ju inte, och sådär fortsatte det, hela dagen. Jag hade hela fickorna fulla, av frukter och choklad, dessutom hann jag med två frukostar, min lunchlåda, och så ett extra mål innan träningen. Körde ett bra axelpass, det fanns väl lite energi att använda,.. ;)

Väl hemkommen hade mamma mat på bordet åt mig, och nu har jag just ätit chokladpudding av caseinet, som nästan är för gott för att vara sant.

Egentligen borde jag vara större än jag är, jag undrar var allt tar vägen?

,..få fortsätta leva precis som jag gör nu, jämt. Typ. Kunna göra vad jag vill, resa var jag vill, när jag vill. Jobba när lusten faller in, låta bli när jag inte känner för det. Fara omkring med min resväska, hälsa på vänner, se nya platser, vara i nya miljöer, nya städer, länder,.. Förmodligen skulle jag inte vilja det jämt, men jag njuter av möjligheten nu, jag njuter av varje dag. Jag vet ju, att vardagen kommer tillbaka, att jag kommer att få planera och strukturera, och jag har lärt mig att man inte dör av att vara flexibel, att världen inte rasar samman för att det inte alltid blir som man tänkt sig. Att jag klarar mer än jag trodde, behöver mindre än jag trodde och att jag kommer långt med en positiv inställning, ett tankesätt om att det kommer något gott ur allt, och en tro på att allt faktiskt sker av en mening.

Hur som helst, har jag haft riktigt fina dagar i Gbg. Kom dit i torsdagskväll efter en lång men rolig dag på Ullared. Min dag började extra tidigt eftersom jag på nåt vänster lyckades kliva upp två timmar för tidigt, kl 3.35 på natten,.. :-/ Så torsdagskvällen var jag mest trött och inget roligt sällskap, men efter ett par timmars sömn (tack A för den utomordentligt sköna "sängen".. :-P) var jag lite mer mig själv igen. Vi åt frukost och sen tränade vi ett pass bröst och vader på Sportslife. Gick bra och gymmet var klart godkänt. Stort och fräscht. Så lunch och därefter startade pepparkaksprojektet. Vi siktade högt, riktigt högt. Googlade kända byggnader och hade stora planer på vårt hus. Resultatet, ja, det blev väl kanske inte riktigt som vi först tänkt, men,.. det blev ett hus!! Både väggar och tak gick sönder redan på plåten, men skam den ger som ger sig! ;)