,..mitt jobbpass till kväll istället för dag imorgon. Inte för att jag gillar att jobba kväll, men för att jag gillar att köra ben sådär äckeltidigt på morgonen innan frukost så man kan gå hem och bara dö sen. ;) Alla sätt är bra förutom de dåliga.

,..jag vaknade upp, levande. Insåg att jag fått en ny dag att uppleva och att göra vad jag vill med. Och göra vad jag vill kan jag verkligen, för jag är ju leedig :-D

Frukosten i magen, och fy så god den var. Det finns nog inget godare än frukost. Jag tyckte den verkade tråkig först, denna "nya" frukost, men icke. Den är alldeles lagom. Dessutom ligger den färdig i mitt kylskåp varje morgon, eftersom nån vänlig själ förbereder den åt mig varje kväll. ;) Alltså bara att kliva upp, knäppa på kafebryggaren, (som också är laddad och klar!) och slå sig ner. Vardagslyx på hög nivå. Varje dag. ;-D

Idag ska jag köra bröst och vader. Jag är lite halvskraj för nacken, för just bröst brukar snarare förvärra än förbättra när jag har ont. Men det får bli en uppvärmning på löpbandet även idag, kort med snabb, enligt den magiska formeln med tempoökning jag hittat på alldeles själv. Det roliga är ju att den funkar. Jag har en mot "vanlig" huvudvärk också, och samma sak där, fungerar alltid. Värktabletter, släng er i väggen.

,..anledning kan jag finna, som skulle kunna övertala mig att en dag skaffa mig en unge.

Det är om jag får en sån <3 haha, fy fan, jag älskar´n! :-D

,..men jag måste ändå förtydliga att jag vandrar vidare på Linköpings gator som obesegrad biljardvinnare. Ska ni inte lära er att inte utmana mig mer snart? *suck* ...muhuhu >;-D

Vi åt kanongod sushi igår, nästan i stil med sushin i Chile. Dock bara nästan. Det kan aldrig bli samma som där. Men gott var det, och oj så lyckliga mina smaklökar blev. XD

,..pass, det där trxen!! Och skitkul. Och jag håller med dem, det vore bra för mig, att varva min vanliga träningen med nåt pass ibland. Så att jag kan släppa ner kylskåpet.. :-P men jag besitter en sån kärlek till mina hantlar och min skivstång att det är svårt att få ihop det. Kunde jag klona mig, skaffa fler dagar i veckan, eller påskynda min återhämtningsfas, då skulle jag mer än gärna köra en massa med pass. Både trx, functional moves, box , yoga och allt annat skoj man kan hitta på.

Hur som helst började vi dagen med en promenad runt ån efter frukost, sedan hem för en frukost nr 2, en stund på soffan, en kaffe och sen iväg till Medley. Riktigt roligt, och riktigt svettigt. Helt optimalt, om jag bara inte haft så ont i min nacke. Nåt från axeln så jag typ fått nackspärr. Dumheter. :-/

Hem för en dusch, lunch, och sen en stund i sängen. Det är ren lyx att få krypa under täcken mitt på dagen, när man dessutom är väl värd det. Jag ligger nästan alltid ovanpå täcket om jag vilar på dagen, men alltid ligger jag där och fryser, så idag bäddade jag ner mig. Det var mysigt :)

Nu väntar jag på E som ska komma hit igen, och på vägen hämta upp sushi! :-D Så ska vi göra oss iordning, äta middag och sen en sväng in mot stan lite senare. Dock blir det ingen röjkväll precis, E ett kok stryk i biljard och sen får vi se vad det blir av resten av kvällen.

Och jag är glad, jag har fått laddaren till min kamera, laddat batteriet och tömt minneskortet, så nu är jag fit for photoshooting och kan uppdatera kvällen i bilder, imorgon ;-D

Tills dess, ett minne av sist jag fick en helkväll med denna vackra skapelse,.. huhu ;-D

,..så trött att jag snart somnar stående.

Det fick inte bli någon promenad ikväll, för när jag bossat klart i rollen som PT och tagit mig hem igen, kände jag hur otroligt övertrött jag var. Kontot var slut, på både fysisk och social energi.
Så jag tog mig till Ica, två gånger, men sen fick det vara bra. En gång för att handla och andra gången för att hämta ytterligare ett paket. Beställde en påse naturellt casein från gymvaruhuset. Jag tänkte att det kanske var klokt att smaka om det faktiskt är så hemskt som det sägs, innan jag lurar på mig själv över 20kg,.. Så, om ett par timmar vet jag. ;) så köpte jag L-glutamin också. Både till mig och till lilla E. Hon springer ju och blir sjuk mest hela tiden, så jag tror hon behövde en påse ;)

Ska bli en tidig kväll ikväll, annars stupar jag imorgon. 9 timmar på jobbet, men sen tar jag helg. Och fredagsmyset, ja, det blir alá gymmet ;-D

,..torsdag.

Hann med en hel del imorse, innan gymmet. Sedan axelpasset, som till en början verkade tungt, men när jag blivit förbannat och svurit lite på hantlarna, gett mig själv några smällar på käften och bitit mig lite i armarna (jag vet, låter kanske inte särskilt intelligent, men alla har vi våra sätt,..) så gav jag mig fasen på att jag kunde, och ja, då kunde jag. Förstås. ;)

Sen köpte vi lunch till B1 på Wayne´s. Hon är inte lika glad som jag i att äta samma sak tre gånger om dagen.. ;) Hann även hoppa in en snabbis på Budo & Fitness och fick varsin gratis Swebar i nya smaken Wildberry. Man tackar! Min ska jag spara till helgen :)

Så har jag hunnit få lunchen ner i magen, kört två maskiner tvätt och ska nu iväg till sporthallen för att träna lilla E. Sen ska jag visst dit, och skriva kontrakt. Åka och handla och sen en kvällspromenad i trevligt sällskap. En supertorsdag visade det sig bli. :)

,..vaknar jag bara allt tidigare. Imorse var klockan 5.00

Jag försökte evrkligen somna om, men 5.45 gick jag upp, jag var hungrig och uttråkad. Så här sitter jag nu med mitt kaffeglas (kaffe måste drickas i glas!) och första frukosten i magen. Fröken B1 sover ännu, men all rätt, det är ytterligare 3 timmar tills vi ska träna.

Idag ska jag ta med henne till Citygymmet och det ska bli kul. Vi var nere igår em så hon fick kika och fick tillåtelse att följa med idag på fm trots det är innan bemannad tid. Mitt schema säger axlar idag och jag är riktigt pepp. B1 som inte sett mig sedan i april då hon besökte mig på GC (kan själv inte förstå det är så länge sen..!) konstaterade att jag var mer bredaxlad än då, (en himla tur å jag säga, annars hade jag misslyckats nåt fruktansvärt :-P) men själv tycker jag dem försvunnit. Sedan typ en vecka. Förmodar att det är en känsla snarare än fakta, men det känns lika illa för det. Så idag måste jag återerövra mina axlar, jag kan inte tillåta att dem rymmer.


Vi diskuterade för övrigt axlar igår. Axlar och tuttar. Hur en snygg tjej "ska" se ut. Mycket diffust, men ack så intressant. Jag skulle nämligen, på väldigt många tjejer, föredra att kunna flytta deras tuttar och sätta dem på axlarna. Låter det konstigt? Alltså, jag tycker det ser bättre ut, att ha bredare axlar och vara plattbystad, än att ha bröst men inga axlar. På jobbet håller de inte med mig, och när jag nämnde det för mamma skrattade hon bara lite. Men jag tycker så. Personligen har jag inte mycket till bröst att flytta, men hade jag haft mer och haft möjligheten, skulle jag inte tveka en sekund att möblera upp den fyllnaden till axelpartiet.. eller varför inte lägga den i biceps.. :-P men ja, det är ju som sagt en smaksak,..

,..visst med de där 15 min klockslagen.

06.15 kollade jag på klockan och insåg att jag var för vaken för att somna om.

07.15 stod jag på gymmet med en skivstång över axlarna och knäböjde.

09.15 ramlade jag in i min hall på skakiga ben och dog en stund på hallgolvet.

10.15 låg frukosten i magen.

12.15 låg även lunchen i magen.

13.15 ligger eftermiddagskaffet i magen och jag är åter människa.


Såå, om 15 min ska jag och mitt finbesök ge oss iväg, ut på stan och göra vad som helst och ingenting, bara umgås och prata strunt och ha en sån där mysig dag som bara vi kan ha <3

,..hade en dålig dag, då köpte jag mig ett par nya skor.

När jag var ledsen beställde jag en klänning på nätet.

När jag hade tråkigt köpte jag en tröja.

Nu har jag en hel skattkammare med kläder och skor som är vackra att titta på, men jag vill inte ha mer.

När jag har en dålig dag vill jag få mötas av någons leende. När jag är ledsen vill jag ha en kram. När jag saknar någon vill jag den ska vara nära. Inte långt bort. Och verkligen inte så långt bort.

,..mästare i chins än på ett tag, men jag kämpar vidare. Jag lyckas ju med ett par iaf.. ;)

Jag var nere och körde mitt på dagen idag, kl 12.30 närmare bestämt. Trodde knappt det skulle vara en kotte där, men se det var det minsann. Så många att ett sällskap med herrar försökte stjäla latsdraget från mig för att köra tricepspress. Men icke. Jag plockade lurarna ur öronen och bad dem vänligt men bestämt att välja en annan krok att hänga sitt handtag på. Jag hade ju faktiskt både min shake stående bredvid och lagt mina remmar på sitsen, hur mycket mer tydlig kan man vara? Och dessutom, även om det inte är upp till mig att avgöra, så finner sig den platsen inte särskilt lämplig till det dem skulle köra, så jag såg det som lite av en god gärning att köra bort dem.

Passet gick bra. Jag ansträngde mig hårt för att koncentrera mig på allt det han brukar påpeka. Försöker minnas, men helst utan att tänka, försöker känna. Klart det blir annorlunda, när man kört tillsammans med någon, varenda pass, och plötsligt är ensam. Men jag gör mitt bästa och jag lär mig. Inte samma saker förmodligen, men andra saker. Att inte låta mig skrämmas av siffrorna på vikterna. Med inställningen att det är papper, så blir det papper. Ibland väldigt tunga högar, med väldigt många papper, men det är inte bly och det är inte omöjligt att lyfta dem.

Dessutom har jag lärt mig, att man inte kan hänga upp hela sin tillvaro på en annan människa. Det är dels inte rättvist mot den personen, men heller inte mot sig själv. Man kan inte lita på att en relation varar föralltid, eller inte ens så länge man önskar den skulle. Plötsligt en dag förändras något, eller kanske alltihop. Vad gör man då?

,..inget val. Som igår, när jag skulle köra bröst och inte hade någon passare och heller inte hade lust att sänka mina vikter. Då fanns bara två alternativ, ta i eller bli mos. Bli mos kändes inte lockande, så jag fick helt enkelt ta i. Och visst fan går det, både att lyfta av skivstången och att få upp hantlarna och när det väl är gjort, så är det ju bara att pressa.

Och så mötte jag en kompis där nere, som tittade på mig och sa, bra jobbat Lisah. Tack så mycket, jag gör mitt bästa. :)

Idag väntar rygg, och som jag längtat. Två timmar specialuppdrag, en kaffe på stan, sen kör vi  ;-D

,..om mitt huvud har lite för många kanaler igång samtidigt just nu. Inte så att det egentligen känns särskilt rörigt, men jag märker att det är det ändå. Jag dubbelbokar det mesta och trots att jag skriver lappar för att minnas så glömmer jag bort det och planerar in nåt tredje mitt över alltihop. Som imorn, då jag bestämt att träna ett visst klockslag, säger ja till att jobba i princip samma tid, bokar tvättstuga fastän jag inte ens kommer att vara hemma. Ska iväg på kvällen på något som är bestämt sedan länge, och mitt i allt tänker jag att imorgon har jag ju inget särskilt för mig, så kanske jag skulle höra med mamma om hon är hemma så kan jag åka dit..?

Hur som helst, i köket har jag en smart veckoplanerare som håller koll på allt det jag kommer ihåg att skriva upp. Nya träningsplaneringen har jag självklart noterat, så håller jag bara ordning på vad det är för veckodag, så blir åtminstone träningen rätt, vilket är en bra början. Och veckodag talar ju både datorn och mobilen om för mig, så idag vet jag att det är måndag och schemat säger att på gymmet väntar mig ett pass bröst och mage, så tjing på er och trevlig,.. ehh,.. ja just det, måndag! :-D

,..jag mailade dem på Fairing, och man kunde få köpa naturellt, icke smaksatt casein av dem. Dock tog de bara hem det efter beställning och endast i säck alá 20kg, men vad fasen, det går väl åt, så småningom,.. :-P så jag tackade och bad dem skicka mig en sån ;-D

Det får gärna smaka apa, vad mig behagar. Jag bara pallar inte söta saker nu. Jag kör naturellt vassle också, har en påse med blåbärssmak som jag kan blanda med ibland, men helst inte. Naturellt is the new black, eller,..? :-P Jag vet. Jag är inte klok. Men vem är det nu för tiden?

Sitter just nu med en gammal BODY tidning, närmare bestämt nr 6-09 och stirrar mig mållös på Erika Andersson, som då var knappa 23 år. Är den bruden inte snygg vet jag nog fan ingen som är det. Huh :-O

,..ska det va? Tydligen väldigt. >:-/

Jag letar Casein som inte är smaksatt. Som är naturellt. Eller, kanske klarare uttryckt, casein som smakar skit. För det är tydligen vad det lär göra utan sötningsmedel. Men go ahead, smaka vad du vill, jag vill inte ha mer chokladpudding. Och inte vill jag ha vanilj-, päronsplitt- eller blåbärspudding heller. Den är god, min chokladpudding. Jättegod. Men det är lite det som är problemet. Då vill jag bara äta upp hela hinken. Eller också, om jag är väldigt trött, så vill jag inte äta den alls, det är sött och blir bara för mycket. Då vill jag ha ett som inte smakar nåt, eller som smakar skit. Som jag kan banda i lite vatten, svälja, förbanna mig över att det är så äckligt, men sedan bara gå och sova.

Så, hur svårt ska det va?? 

I en länk på Kolozzeum fann jag att Fairing skulle sälja det, men kan inte hitta det på deras hemsida. Länken var dessutom gammal, så kanske är det därför. (http://www.kolozzeum.com/forum/archive/index.php/t-95186.html) Det sålde väl inget bra :-P Nån annan som sitter på info?

,..liksom från ovan, när jag cyklade från jobbet så bara damp det ner i huvudet på mig. Mitt nya träningsschema :) Så nu har jag stenkoll, på vad jag ska köra, vilken dag och behöver inte lägga mer energi på att fundera över det. Och gud nåde den som försöker ändra på min planering nu >:-D


"Lisah, kan du jobba ikväll?"

"Jag ska träna"

"Men du kan gå, så får du massor med motion"

"Jag ska köra rygg"

"..om du får dubbelt betalt?"

*ger dem blicken*

"okej.. (pennan åker fram) Lisah - kan ej.."


Armar idag, och jag blev sjukt nöjd över min prestation. Så nöjd att jag var tvungen att köra vader också innan jag gav mig. Och hör och häpna, jag lovar, jag skojar inte nu, jag har lärt mig tycka om att köra vader. :-D

Så, en växel upp för mig där, jag vet jag fjantat och fånat mig, jag får skärpa mig. :)

,..men lyckas mindre bra, då kliver jag upp istället. Det finns mycket trevligare saker att göra, än att ligga och snurra. Dricka kaffe tillexempel. Äta frukost. Och så läser jag en bok, som är riktigt rolig.

Stora Hälsoguiden, en idébok för ett rikare liv

Och denna bok snackar inte bara kost och träning, den tar upp allt från yoga och Do-In, till streching och avslappning, fasta och veganföda, spabehandlingar och huskurer med örter, sen snackar den om relationer och självkontroll, om makrobiotik, zonterapi och drömtolkning. Ja, det är minst sagt en bok med helhetssyn.

Det är ju dock ingen revolution med en sån bok, det finns måga bra skrivna redan och jag tycker det kommer nya hela tiden. Men det roliga med denna bok är, att den är skriven för 30 år sedan! :-D

,..måbraboost-pass.

40 chins, 4 set core i TRX, 4 set ryggresningar, och 4 set crunches på boll, följt av 20 min cardio och en lång stunds streching. Jag mår bra, och tusan så gott lunchen smakade nu.

,..ingen vill följa med mig ut, och lilla E har beslagtagit min tagg till träningslokalen där jag tänkte jag kunde strechat och kört mage efter min promenad, så,.. jag får helt enkelt åka till gymmet. Sporthallen idag ;) tjing*

,..om jag fick? Det är ju annorlunda nu.

Verkar som jag blir ledig i helgen, egentligen mot min vilja, jag skulle behöva jobba. Men, jag behöver säkert vara ledig också. Jag har två roliga träningspass som väntar, armar imorgon och ben på söndag. Och så två fika dejter, en lördagskvällsdejt och ett kalas på söndag. Så jobba finns det kanske egentligen inte tid för. Nej, det är nog lika bra. Idag däremot ska jag det, men först om några timmar. Och ingen träning står på schemat. Skulle blivit armar, men det känns som en smartare idé att köra dem imorgon, både för att axlarna ska hinna bli pigga på att göra dips och för att jag annars kommer att bli alltför rastlös imorgon med en helt ledig lördag,..

Så nu ska jag ta mig en promenad. Jag ville ha sällskap, men alla bara jobbar ju, och den som inte jobbar sover. Varför har ni inte samma tider och dygnsrytm som jag? :-(

Och så vill jag ha min kamera fungerande. Jag måste hitta laddaren eller skaffa en ny. Jag vägde mig igår. Var lite nervös, för jag tänkte att hade jag gått upp skulle jag säkert tro jag blivit tjock och skulle jag gått ner hade jag blvit besviken att jag inte klarar att hålla kvar det jag lagt på mig, men det löste sig till det bästa och jag vägde exakt som förra veckan. Tråkigt på sätt och vis, men förmodligen det bästa i nuläget.

Men jag står fast vid att jag behöver sol, så jag måste helt enkelt ta mig iväg någonstans dit den lyser. Jag är inte riktigt inne på nån lång backpacking resa, utan bara en kortare ladda D-vitaminförrådet-tripp. Eller kanske släppahelaallthemmaochbaralivingthedreamutanatttänka-tripp. Strunt samma, iväg ska jag.

Dock kanske inte riktigt så, även om det var bra jäkla kul..

,..hoppas jag att lära mig sitta still när jag äter. Dock är det framsteg bara det att jag sitter. Annars är det minst lika ofta jag står upp, och inte bara står, mina mål intas tyvärr lite här och var, ofta medan jag cyklar, från det ena jobbet till det andra, eller mellan jobb och träning,.. Dock är jag bättre på det nu och varit det sedan ett tag. Och bättre ska jag bli, 2012 är mitt må bra-år.

Lilla E bangade vårt pass idag. Inte okej. I alla fall inte när jag planerat min dag efter att passa hennes tider. Då var det tur att jag skulle träna ensam och kunde slänga om mina tider utan framförhållning. Det är lättare att vara flexibel när man bara har sig själv att ta hänsyn till. Men det är inte enbart positivt, för det bäddar också för en störra möjlighet att känna efter, och känner man efter för mycket är risken stor att man inte riktigt vet vad man känner. Är jag övertrött? Borde jag vila? Eller är jag bara lat och ska ta mig i kragen? Kan jag göra ett bra pass?  Ska jag lägga om muskelgrupperna? Köra något annat? Gör det ett "braont" eller gör det ont?

Det är inte alltid bra att känna efter. Då är det mycket bättre och lättare när man är två, har gjort en plan och sedan bara följer den. Eller åtminstone kan diskutera dagsformen och tankarna med någon.

Det blev en promenad till stan med ett annat E, ett möte om något ointressant och sen en kaffe innan gymmet. Sedan körde jag axlar och det gick mycket bättre än förra veckan. Jag både lyfte och pressade upp mina hantlar själv, med större säkerhet och stabilare rörelse. Det kändes bra och gjorde inte ont någonstans.

Så, nu äter jag och har bett en bordsbön om att alltihop ska lägga sig på axlarna. Jag vill gärna ha ett par stora axlar. Typ jättestora. Tack.

Mycket gammal bild, på en inte särskilt gammal jag, men med INGA som helst axlar!?! :-O hahahaa, åh kära tid. Aldrig mer, snälla!

,..sån, att inte ens om man är en prinsessa och bor i ett slott, så får man alltid som man vill. Otroligt orättvist kan det tyckas, några förmåner borde man väl ha?

Hur som helst, ny dag, nya tag. Jag vaknade lika tidigt som annars, men lyckades på nåt vänster slumra till på nytt efter att tvingat mig att ligga kvar. Det var skönt. Och jag har gjort matlådor nu och styrt upp mig själv. Jag är inte ute efter att verka duktig, jag är inte duktig, jag gör bara precis det jag "ska".

Så har jag pysslat lite hemma, plockade fram min gamla dator, och kollade på bilder. Otroligt hemsk, men givande upplevelse. Jag vill aldrig mer se ut så. Men framförallt, jag vill aldrig mer må så. Jag önskar jag hade en kamera nu, så jag kunde få en bild av mig själv annan än min spegelbild, bara för att jämföra. En kamera har jag visserligen, det är en laddare jag saknar. Jag hoppas den är hemma hos mamma, men risken finns att den ligger i Norge och bara för att jag inte vill riskera att få veta att det är så, så har jag låtit bli att undersöka saken :-P

En timme, sen ska jag träna lilla E. Ska bli kul. Därefter byter jag gym och ska ge mig själv ett axelpass. Inga massager bokade och förmodligen lika bra, mina underarmar har precis inte krympt. Hittade förresten en bild som ser lite halvkul ut, där underarmarna faktiskt ser ut att vara lika stora som överarmarna. MEN, jag har mätt, och så är inte fallet. Så det så!

,..så kommer dem bara. Från ingenstans. Snabbt. Snabbare än att jag hänger med. Vad ska vi kalla dem? Svackorna?

Känslorna som överfaller, som talar i mun på varandra, som förvirrar och förvränger. Som får all min harmoni, min glädje och lycka, som jag kan ha känt bara sekunderna innan att vara som bortblåst.

Nu är jag säkert bara otroligt himla övertrött. Ögonen rycker och jag tycker mig se saker i ögonvråerna som inte existerar. Hallucinerar jag?

Passet fungerade. Började bra, gick skit på mitten, men sen bättre igen. Men efter passet, då ville jag plötsligt ingenting. När jag kom utanför dörrarna undrade jag hur jag ens skulle ta mig hem, det fanns ingen kraft kvar. Hem kom jag, men väl hemma ville jag bara dö. Inte duscha, inte äta, inte packa upp några väskor eller förbereda inför en morgondag. Jag ville inte och jag orkade inte.

Faktiskt vill jag inte nu heller, men jag är inte den som gräver ner mig. Inte så länge i alla fall. Säkert känns allt bättre imorgon, när jag ska spendera hela dagen på sånt som jag gillar, när jag förhoppningsvis fått sova, fått möjlighet att återhämta mig. Men just nu, så vill jag verkligen ingenting.

,..bara totalt annorlunda.

Förmodligen både på gott och ont.

Men det ska gå, det är klart det går. Och går det inte så får det göra det i alla fall, det måste ju det. Det blir bara inte samma sak, det är inte samma sak.

Det är som sagt lilla Es födelsedag idag, så nu ska vi fira :)

,..sovmorgon. Jag är ju ledig. Det gick bra. 5.48 klev jag upp. Först bara för att dricka vatten, sen satte jag på telefonen och kom jag på att E har födelsedag och slängde iväg ett sms, sen slog det mig att jag ska köra ben idag och då blev jag så sugen på att bara skutta upp, packa ihop och dra, så jag övergav sängen.

Nu sitter jag dock här med förhinder. Näsan ville bråka och gav mig näsblod och när jag väl får det så får jag mycket, så jag får helt enkelt vänta med att åka. Det gör ingenting, jag tog en shake, satte på lite extra kaffe och har det allmänt tidigmorgonmysigt :)

Dessutom har jag ju så fruuuktansvärt många viktiga saker jag bara mååååste göra, så jag kan ju ägna morgonen åt dem. Planera en liten semester till exempel, det kliar lite i resfötterna och jag har hört resväskan ropa på mig i flera dagar nere från källaren. Det är inte backpackerryggsäcken, utan den den stora rosa väskan. Det är inte rimligt att en så snygg rosa resväska ska stå ensam och tom nere i ett källarförråd. Nej, den bör packas med små shorts och toppar och bikinis och befinna sig på ett hotellrum i någon charterresort,.. Så, min lösning är en vintersemester. Min hud behöver sol och mina ögon behöver se vackra saker. Köttmarknaden på stranden tillexempel,.. huhu :-P

,..tidigare idag, när jag skrivit ett inlägg jag just skulle publicera, och så bara ballar hela allting ur och inlägget försvann spårlöst. Men, säkert fanns en mening även med det..

Hur som helst, nu är jag hemma, tränad, duschad och matad. Jag trodde knappt mig själv när jag var på väg till gymmet, jag var så trött och alldeles mörbultad. För lite sömn i helgen och en alltför lång arbetsdag igår. Jag pallar helt enkelt inte heldagar längre, måste vara åldern. Men jag gav mig av, för låta jobbet förstöra för träningen, det är det sista jag går med på. Ont i ryggen hade jag med, så min genialiska lösning blev ett ryggpass. Och det gick bra. Jag kom dessutom på ytterligare en otroligt intelligent sak. Att, för att bli bra på något måste man träna på det. Och jag skulle ju bli bra på chins, så, därför gjorde jag chins. Jag suger ju totalt, och för att komma upp i det antal jag bestämt mig för krävdes ganska många set, men skam den som ger sig, och efter mycket om och men var dem gjorda, 40 st ;)

Imorgon ska jag köra ben, och jag önskar samma taktik gällde för ben som med ryggen, att ett pass kunde vara botemedel för det onda. Jag säljer det snart, det onda benet. Jag kan inte ens sova tack vare det, för när jag ska vända mig vill det inte följa med och då gör det ont så jag vaknar. Skärp dig dumma ben, annars ger jag dig till Salu. Och till dem som inte vet det så är Salu för övrigt en mycket dum man, som bor nånstans ute i skogen i ett hus som han har fullt av barn som varit elaka och därför blivit bortskänkta dit av sina föräldrar. Och dit vill man inte. Detta var i alla fall vad jag trodde i många år, till största del självihopfantiserat, men det kom sig från att min mamma sagt att hon skulle ge mig just till Salu, om jag inte var snäll..

Men jag var snäll, så jag fick stanna hemma. Nu för tiden är jag också snäll. I alla fall ibland. Idag var jag jättesnäll, flera gånger. Hoppas någon la märke till det och satte det på mitt Karmakonto. Kan vara bra att ha.

Ja, egentligen är jag nog för bra för att vara sann, så förmodligen är jag bara på låtsas. Eeh,..eller?

,..har snacket på jobbet gått i tränings, kost och muskler Vs icke musklers tecken. Det är roligt. Jag hjälpte en arbetskamrat med lite kostförslag och jäklar vilket liv det blev på resten.

"Va? Du också? Varför ska ni förstöra era kroppar?"

Sedan lyssnade dem lite nogrannare och insåg att vi faktiskt bara pratade helt vanlig MAT och oj så förvånade de blev.

Jag bara ler.


Jag la mig att vila en stund när jag kom hem, hann sova alltför kort inatt. Men jag kunde inte sova nu heller, mitt huvud tänker bara träning. Jag klurar över mitt veckoupplägg. Tänkte göra en plan vilken dag jag ska köra vad, och så vilka tider, för att varken behöva krocka med jobb eller andra som vill träna samma sak, samma tid, på samma plats.

I morgon är det måndag och jag hade normalt sätt kört ben, men det blir det inte. Inte heller blir det bröst, eftersom "alla" av nån anledning ska köra bröst på måndagar. Jag är fruktansvärt sugen på att testa en ny grej, så kanske får det bli ett specialdesignat pass imorn. Jag ska överlägga saken, och kommer jag fram till något som är värt att berätta så ska jag dela med mig. ;)

Resten av dagens mat är färdig och nedpackad, morgondagens alla mål är klara och står i kylen, matlådan som sa kl 15 är transporterad ner i magen och jag har en timme kvar tills jag ska tillbaka till jobbet.

Nånting är det som väsnas inne i sovrummet, och jag tror bestämt det kan vara sängen som kallar på mig, så,.. jag får nog helt enkelt sällskapa den därinne en stund. Lika bra att passa på när man kan ;)

,..med mina otroligt lyckade små upptåg. Jag har kastat ännu mer kosttillskott i slasken. Denna gång en full burk med B5 i pulverform Perfekt, för de är sådär äckelbilliga att man bara vill kasta ut dem. Sedan har jag eldat min lugg. Jag tände ett stort ljus på handfatskanten, och minuten efter lutade jag ner huvudet för att skölja munnen under kranen, med pannan i sådär lagom höjd rakt över ljuslågan. Det var bra gjort.

Därefter kastade jag ner min kajalpenna i toastolen och så kokade jag en kastrull med ris utan vatten tills riset var alldeles svart och det luktade som att jag höll på att bränna ner hela köket.

Jag tror att jag drabbats av solsting. Måste va nåt sånt. Ni såg ju själva hur det såg ut på himlen idag. Alldeles fantastiskt. :)

Jag var nämligen utomhus mest hela förmiddagen, eftersom jag har turen att ha ett jobb där jag får betalt för att vara ute och promenera. Egentligen borde jag stanna föralltid på denna arbetsplats, den är ju totalt optimal för mig på fler än ett sätt. . . Efter jobbet bar det av till gymmet för ett armpass. Ensam även idag och till min stora lycka var mp3n urladdad, :-/ men jag behöll lurarna i öronen och låtsades att jag hade min egen värld därinne och jag lyckades faktiskt stänga ute dem som fanns omkring ganska bra.

Och angående passet, så lyckades jag helt okej med det med. Blodet tog sig längre än till underarmarna, vilket för mig är en bedrift, så jag kan ju inte vara annat än nöjd.. ;) idag hade jag dessutom ställt in mig på att träna själv, så jag hade en plan i huvudet innan jag började och slapp lägga energi på att fundera ut nästa övning under passet.

Så, armarna är trötta. Och axlarna från igår. Det var till och med jobbigt att föna håret. Ja, ni läste rätt. Föna håret. Jag. Jag har plattat det också. Tro det eller. Och så har jag sminkat mig och hoppat i ett par jeans och rakat benen och plockat ögonbrynen och gjort en massa sånadär saker som jag egentligen är alldeles för lat och bekväm för att orka bry mig om. Man skulle nästan kunna tro det blivit kvinna av mig :-O vilket det inte alls har, eller i alla fall inte kommer att vara länge till, om man ska lita till mina arbetskamrater. Det jag sysslar med är nämligen inte det minsta kvinnligt (!!). Det är roligt hur mycket de orkar intressera sig, när dem dessutom är anti. Men jag tackar och tar emot, jag har alltid gillat att stå i centrum, så jag är mer än gärna rastens diskussionsobjekt på jobbet.. ;-P

Imorn väntar 11 timmars arbetsdag. Med massor med betalt, så trots att jag med största sannorlikhet kommer vara rätt trött imorn ska jag jobba med till och med mer glädje än annars. Nu dock ska jag ta lördag. Även en kyckling är värd att roa sig ibland ;)

,..precis som jag sa, inte offentligtgöra allt. Dit hör tydligen även det faktum att livet flyter på. Då kan man nämligen ge sig den på att det sitter nån rackare där uppe, som bara måste se till att hitta på hyss för en. Nu talar vi bara små oskyldiga hyss, men i alla fall.

Igårkväll efter att jag publicerat det jag skrev, skulle jag göra caseinchokladpudding och på något oförklarligt sätt hamnade hela 2kilos burken mer eller mindre uppochner, i slasken! Och därefter fortsatte hyssen, eller, kanske klantigheten, för det var mest såna saker som hände. Jag tappade fler saker, brände mig, klämde mig. Förmodligen var jag övertrött..

Och imorse vaknade jag tidigt. Axlar och vader på schemat, och idag tränade jag ensam. Jag kunde inte lyfta lika tunga hantlar, men dem jag lyfte kan jag åtminstone vara säker på att jag lyfte själv. Stundvis blev jag distraherad av mina egna tankar, men relativt snabbt kom mitt fokus tillbaka och när jag var klar kände jag mig nöjd.

Sedan en sväng på stan med E. Min förhoppning var att hitta ett par nya långa löpartights, eftersom någon funnit det en god idé att stjäla mina, men nåra såna blev det icke. Istället fick jag med mig två långärmade träningströjor och det är inte fy skam det heller. När E var tvungen att kila passade jag även på att handla födelsedagspresenter till henne och jag är nöjd, jag kom på precis vad hon behöver ;)

Och sist med inte minst en sväng på Hälsokraft för att fylla på vitaminförrådet. Förra helgen höll jag på att åka på en tokförkylning och några såna dumheter vill jag inte riskera igen, så nu är jag förberedd att stå emot alla baciller och virus som kan tänkas försöka överfalla mig. ;)

,..som att livet är på min sida. Tillvaron flyter på, inte flyter ihop, utan flyter på, på ett skönt, behagligt och tillfredställande sätt. Jag trivs med det jag gör och det jag är i. Jag mår bra helt enkelt.

Det enda jag inte är helt överens med, är en känsla inom mig som liknar en släng av dåligt samvete, just över denna orsak. Att jag är så nöjd. Jag vill inte känna så, och vet jag inte bör behöva känna så, men just nu är det som att dem runt mig tvingas möta så mycket svårigheter, att det känns som jag nästan strör salt i såren på dem om jag kommer och sprudlar av lycka för allt positivt jag upplever. Allt är inte en dans på rosor, förra veckan innebar många jobbiga beslut, denna vecka har bärt med sig ett sorgbesked jag inte kan se varken mening eller rättvisa i, ett tungt avsked, en tillvaro som dalat, men jag gillar livet och jag har valt att fokusera på det jag finner stärkande.

Och idag har jag gjort saker jag tyckt om och som gett mig mer energi än det tagit. Jag tillbringade hela förmiddagen på gymmet, fick bära en tröja med en titel på ryggen som jag trivs i, som jag önskar jag kunde få ha jämt, den gör mig så glad. Sen har jag träffat goda vänner, en jag inte umgåtts med på alltför lång tid, och en jag träffar alltför sällan. Och så fick jag ett trevligt telefonsamtal som överraskade mig och fick mig att känna mig minst sagt uppskattat. Så jag är tacksam det jag har och omges av.

Jag bara önskade ni kunde må lika bra ni med, så vi kunde få göra det tillsammans

,..jag coachar henne, och hon coachar nästa. Allt blir som en positiv spiral, där vi kan ta del av varandras kunskaper, energi och motivation. Och jag ler stort när hon berättar om deras pass.

,.."jo, och sen liksom skulle vi köra mage och jag skrek ju på henne, typ as högt, men hon kom ju inte upp i alla fall!"


Idag står det instruktions- och massagetider på schemat, ska bort mot Medley om en stund och sen hänga där mest hela dagen. Så trivs jag allra bäst, jag älskar det. För min egen träning sa planen löpning och mage, som fick bli halklöpning efter stränga förbud att springa på bandet som jag hade tänkt. Men en sväng runt stångån i mörkret fungerade ju det med, efterföljt av ett försök till uppvaknande av magmusklerna i träningslokalen här bredvid. En dusch och frukost och det är fortfarande mörkt ute och hela dagen ligger framför mig. Underbart. ;)

Jag mår så mycket bättre idag. Gravidmagen är som bortblåst, energin på topp och livet känns allmänt trevligt.

Din dag blir precis så bra som du gör den

,..däremot kanske jag inte vill. Man får inte alltid som man vill.

Idag är jag gravidtjock. Min mage vill ta livet av mig. Jag klandrar den inte.

Jag klev upp klockan 6 imorse, efter 5,5 timme i sängen. Kaffet smakade gott, frukosten smakade skit. Sen har jag promenerat, snabbt. Ensam. Min promenadkompis jobbar. Varför måste ni jobba när jag vill ni ska vara hemma? Jag har tagit det där med jobb i ett långsamt ökande tempo, jobbat när jag känt att jag velat jobba, låtit bli när jag känt för det. Jag såg ingen anledning att tjäna mer pengar än jag faktiskt behöver. Det gör jag nu. Jag ska nog jobba lite mer, stoppa in alla slantar i madrassen, och sen när dem blivit tillräckligt många, så ska jag använda dem. Till något som jag vill.

På spisen står fyra portioner ris och sex portioner kyckling färdigt. Jag funderar på att sälja dem till högstbjudande, eller också mata fåglarna vid ån med det. Jag vill inte ha det. Har ingen lust. Jag kommer dock att äta det ändå.

Jag har funderat på det där med benen också. Om att stå på mina egna. Det kan bli vingligt, ostadigt, men klart det funkar. Allt funkar. Det blir inte som jag önskade, men det blir det ju inte ändå. Mina ben fungerar dessutom bra till mycket, de kan springa ganska fort, gå väldigt långt och stundvis är dem rätt starka. Så varför skulle dem inte fungera att stå på? I en relation bör man kunna både ge och ta, och här verkar jag inte kunna ge alltför mycket, ens när jag försöker. Jag förstår inte och jag kan inte sätta mig in i det.

Jag har många idéer idag, jag vet inte var de kommer ifrån. Jag vill ha mycket, en del som jag inte kan få, en del jag absolut kan få, och en del som jag kan köpa för pengar. Där blev dem viktiga igen, de jäkla pengarna.. Det svåra är bara att bestämma mig, för var jag ska börja. Förslagsvis i en ände. Det blir nog bra.

Kompis, det är okej.

,..har egentligen ingenting med att göra att jag inte har något att skriva om. Jag har hela huvudet fullt med tankar, med idéer, med kreativitet som bubblar, med saker jag skulle vilja berätta. Men det passar sig inte alla gånger, att offentliggöra allt. Det är inte alltid ett klokt drag, och tro det eller ej, men ibland lyckas även jag tänka före jag handlar.

Just nu är jag dock mest trött på alltihop. Trött på mig själv och på det som är omkring. Trött, men liksom för trött för att sova. Jag vill inte sova, kan inte sova. Sitter uppe med ögonen i kors.

Jag var så lugn, så tillfreds, tills jag tvingades ta beslut, som jag inte alls ville ta. Nu undrar jag om det blev rätt, eller om det blev väldigt fel, på grund av att dem baserades på min rädsla, som överföll mig för att allt gick så snabbt.

Kanske får jag aldrig veta det, och kanske är det därför mycket dumt att reflektera över, men en del saker kommer till oss, en gång i livet, och tar vi inte vara på chansen, får vi den kanske aldrig igen. Har jag fel? Kommer det en ny? Och sen då? En ny igen? Kan det fungera så? Jag vågar inte tro det.

Nu är jag här, du är någon annanstans, jag har mitt liv, mitt hem, min vardag. Det jag saknade. Det jag tycker om och kände var fullt tillräckligt. Tills även det började svaja. Tills jag blev utkastad ur min egen tillvaro, ja, det är så det känns. Tills den säkerhet och trygghet jag trodde mig funnit, visade sig vara precis lika osäker som då. Vad klamrar jag mig då fast vid här?

Jag måste stå på mina egna ben, det är det enda jag inser. Måste vara oberoende, så som jag tyckt jag varit, trodde jag var. Det är egentligen tråkigt, för ju mer fristående jag känner mig, desto mindre anledning finner jag att blanda in någon mer. Varför ska jag göra det, när jag klarar mig så bra ändå?

Det blir bara en enda röra, när jag försöker formulera det jag knappt förmår att uttrycka för mig själv. Därför håller jag hellre tyst. Och därför blir det stundvis tomt här. Men det betyder inte att det står still i huvudet.

,..its right, maybe really really wrong. See you again <3

Och jag vaknade imorse med en positiv känsla i kroppen. Ett nytt år som ger oss nya möjligheter, nya erfarenheter och nya upplevelser. En chans till omstart, till att påbörja något nytt, till att rensa ut, att förlåta, glömma och gå vidare. Minnas det vi vill minnas, radera det vi gärna glömmer bort.