.

,..javisst! Eller, ännu finare uttryckt, 100 betalda dips, javisst! Haha :-D

.

Har man tiden och energin, en välfungerande dipsställning i ett utegym, ett helt gäng pensionärer som vill agera hejarklack och ett väntande eftermiddagspass som ändå heter ben, så varför inte? ;)

20, 20, 20, 15, 15, 10. Är jag inte helt snurrig, så blir det 100 :)

.

Efter jobbet for jag direkt till gymmet och lät benen få sitt. Jag behövde hålla en viss intensitet för att inte ta för lång tid på mig, så det blev korta vilor och fruktansvärt svettigt. Upplägget blev enligt följande:

.

En snabb dusch, en stående måltid och sedan vidare till Sporthallen, där min superduktiga B gjorde ett grymt pass axlar och biceps. En cykeltur hem i spöregn, en sittande måltid (dessvärre dagens första,..), och nu snart den där kvällspromenaden med M, som jag inte vill vara utan, även om benen kanske skulle vilja det. ;-P

.

.

.

..,och träningsmål, är något många frågat mig om den senaste tiden. Och som jag själv också lagt ner mycket tid att fundera över. Planer på att tävla, och mål med det jag gör.

.

När jag började träna hade jag aldrig planer på att tävla, annat än med mig själv. Under min tid på GC träffade jag människor som gav mig mer insikt om tävlingsvärlden och något litet inom mig fick en lust att se vad jag själv skulle kunna åstadkomma. Tillbaka från GC började jag på City och träffade ännu mer nya människor. Särskilt en person, som hjälpte mig med träning och det mesta där omkring. Vi har tränat tillsammans i perioder och under de perioderna har jag satsat helhjärtat på det jag gjort. Därefter har det följt perioder då jag tränat ensam och jag har prioriterat annat, i de flesta fall mina resor.

.

Hur som helst är träningen något som alltid varit med mig, vare sig jag varit hemma i Sverige, eller på andra sidan jorden. Ibland har jag tränat mycket strikt och målinriktat, andra gånger väldigt ostrukturerat och precis som jag känt för för stunden. Kosten föredrar jag att sköta så gott jag kan, under alla perioder, av den enkla anledning att det får mig att må bra. Självklart har det inte alltid blivit optimalt när jag varit iväg, men det är ett av prisen man får betala för att resa, och det har det varit mer än värt.

.

När jag tränar så är det för fler saker än att bygga muskler. Det är av fler anledningar än att prestera. Jag vill få ut mer än att lyfta tyngre, mer, bättre. Jag tränar för att ge mig själv tid till mig. Den stunden jag är på gymmet kopplar jag bort omvärlden. Det är som en frizoon, där jag kan ta en paus från sådant jag behöver pausa ifrån. En plats där jag kan vara bara med mig själv, eller med dem omkring mig, men viktigast av allt, där jag kan välja.

Ganska nyligen gick jag i tävlingsplaner. Inte som skulle ske inom en snar framtid, men det var till scenen jag planerade att nå. Det var roligt att ha ett mål, en konkret mål att sträva efter. Men ganska snart insåg jag att det inte var helt rätt, för mig. Mina pass fick plötsligt en annan betydelse, jag fick en helt annan press på mig själv om att hela tiden prestera. Det blev ett stressmoment före en stund av glädje. Jag utvecklade en oro som kvävde min lust. Och så överöstes jag med en känsla av att inte vara tillräcklig, jag kände allt oftare en besvikelse över att inte räcka till. 

.

Jag försökte plocka fram en ilska inom mig för att prestera bättre, men jag misslyckades, eftersom jag inte har någon ilska. Ett misslyckande som i sin tur ledde till att självförtroendet sjönk. Det var en kort period, och rent fysiskt gjorde jag framsteg, vilket självklart var roligt och sporrande, men när jag tänkte på hur långsiktigt mitt mål var och hur länge till jag skulle fortsätta som jag gjorde så kändes det inte lockande, inte någonstans. 

.

Jag har många i min närhet som tävlar, gjort det eller ska göra det, som älskar det och som brinner för det. Människor som vill stå i centrum och synas. Jag trivs också där. Jag har gjort det som dansare, som föreläsare, som underhållare. Och jag skulle även gärna göra det i ett sammanhang som för att visa upp min fysik, men för den skull inte nödvändigtvis för att tävla.

.

Det viktigaste för mig nu, är att få känna mig tillfreds med det jag gör. Få gå till gymmet utan känslan att det är på liv och död. Ha friheten att ändra mitt i ett pass om jag känner för det, eller rentav strunta i det helt om jag skulle känna för det. Men viktigast av allt, att kunna gå därifrån med en känsla av att det jag gjort varit fullt tillräckligt, för mig.

Så för att sammanfatta det hela, jag tränar inte för att tävla. Jag kan inte uttala mig om vad framtiden för med sig, men just nu tränar jag enbart av den anledningen att jag älskar det och det är enligt mig den bästa anledning jag kan ha. 

.

,..att jag ler ända in i själen.

.

Jag sitter här nyduschad, mätt och belåten och bara njuter. Portionerna jag har ätit har varit små idag, inte mindre än dem "ska" vara, men så små dem kan bli utan att jag plockat bort något. Jag har låtit bli att lägga till grönsaker, vilket gjort att dem har sett trista ut, men jag har inte haft plats i magen. 

.

Efter jobbet var jag dödstrött, vilket gjorde att det faktum att vi senarelagt bröstpasset var det bästa som kunde skett. Jag gick hem, åt min låda mat, sen direkt till sängen. Min plan var en 30 min powernap och sedan kaffe, men jag toksomnade och vaknade 1,5 (!!) timme senare. Sket i kaffet och bara bestämde mig för att styrkan och orken fanns där ändå.

.

Sen bara gick det hur bra som helst. Utåt sett såg jag säkert otaggad ut, för jag var så lugn. Jag var på plats på gymmet en halvtimme "för tidigt" och bara gick omkring och pysslade lite. Sen kom mitt sällskap och vi körde igång. Jag började i bänken och vikterna liksom bara gjorde som jag sa åt dem att göra. Jag bestämde repsantal och sedan gjorde jag dem. Sen gjorde jag några till. Höjde, höjde igen. 

.

Bänkpressjävel, jag älskar dig <3

.

 

 

 

.

,..mår fysiskt jättebra av att äta socker eller kombinationen av snabba kolhydrater och fett, så gav mig gårdagens cheating en positiv insikt. Jag mådde inte dåligt psykiskt. Och gör det inte idag heller. 

.

Förut har för mig en mage proppfull av skräp alltid följts av en ångest. En känsla av både obehag och ånger. Nästan lite skam. Men inte nu. Jag mår bra idag.

.

Det jag åt igår valde jag själv. Hela veckan hade jag ätit det jag skulle, varken mer eller mindre. När jag stod i affären tänkte jag efter vad jag ville ha, köpte det och åt det, men känslan av full tillåtelse. Hela alltihop låter kanske självklart eller korkat, i dens öron som inte förstår. Men för den som vet jag vad pratar om, eller för den som varit där, så är det en oerhört befriande känsla. 

.

Visst mår magen lite sådär, men för övrigt känner jag mig laddad för en ny träningsvecka, och om möjligt mer motiverad än vanligt att sköta kosten riktigt bra.

.

Jag vet att det är söndag och att den kallas helg, men i min kalender börjar en ny vecka idag, så Hjärtligt välkommen åter, älskade vardag <3

.

,..som den var planerad, men klart trevlig för det. Förmodligen bättre :)

.

Från början skulle jag jobbat, men jag ville inte, så jag tog ledigt. Mycket klokt beslut.

.

Jag skulle träna B på sporthallen och det gjorde jag. Hon var duktig. Idag kastade jag inget tuggumi på henne, jag nöjde mig med att dunka stången från latsdraget i hennes panna. Jag gör mig lite mer populär för varje dag, jag tror jag ligger bra till.

.

Sedan skulle jag äta sushi till lunch med en vän och samtidigt hjälpa honom med lite kostråd. Det blev inget av. Han var långsam och jag var hungrig. Dålig kombination. Istället blev det ett snabbt ihopplock från salladsbaren. Det var inte på långa vägar jämförbart med sushi, men fick duga för stunden. En cykeltur till Åbylund, ett glas te på en lånad balkong, träningsplanering med en trevlig motiverad prick, en promenad tillbaka till stan, och så en måltid på Hälsofreak, vilket i mitt fall blev ännu mer sallad. 

.

Sen glass. Först en som inte var god. Jag kastade den. Sen god glass. Med pannkakor. Inte riktiga pannkakor, men dem såg ut som riktiga. Och så har jag smakat glutenfria Oreo´s, och jag som i alla år rynkat på näsan åt allt som stavas kakor får be om ursäkt, dem var goda :) Och så har jag smakat choklad. En med chili, den var sådär. Sedan med lakrits, den var inte god alls. Men man vet inte förrän man testat ;)

.

.

   

.

        

.

Men nu mår jag illa och min stackars kropp lider av en sockerchock. Självklart tillsammans med den obligatoriska aldrig mer-känslan. Jag passar inte att äta skräp. Det vet jag. Så när jag gör det vet jag vad jag har att förvänta mig. Jag tror inte det är värt det. Nästa lördag får det nog räcka med sushi.

.

Imorgon väntar jobb igen, och så ska jag påbörja en ny träningsvecka. Passen har jag redan planerat och först ut är bröst. Jag trivs att ha det direkt efter vila, det är tungt och jag behöver vara återhämtad. Dessutom är det bra om jag har "sparat" benen för att kunna slänga in dem mitt i veckan en dag då överkroppen behöver få vila. 

.

Det blir ett lite senare pass än jag föredrar imorgon, av den anledningen att jag måste vänta in min träningspartner, men det får helt enkelt fungera. Då hinner jag ju om inte annat ta min välbehövliga pensionärseftermiddagstupplur efter jobbet. Gode Gud, jag börjar verkligen bli gammal. Var tog min ungdom vägen?!

.

.

,..rolig fredag som jag trodde. Om inte bättre ändå :)

.

.

Det bästa är, att jag finner precis lika mycket glädje i andras träning, gamla som unga, som i min egen. Jag trivs i gymmiljön helt enkelt. Så mycket att jag gärna stannar kvar efter jag både strechat och duschat för att bara snacka skit, äta min mat, eller dö en stund i den otroligt nedsuttna underbart sköna soffan. Eller varför inte skutta ner en extra gång och hjälpa till att moppa golven, bara för att andas fredagsmys? ;-P 

.

Imorgon, lördag, ska jag dock ha vilodag. Inte för att jag vill, men för att jag behöver. 

.

Jag har ändrat lite i mina pass, ordningen och även splittet. Mest för att testa, vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra. Men lika mycket för att visa mig själv att det går att vara flexibel.

Träningsupplägget denna vecka blev enligt följande:

.

.

Veckan har känts riktigt bra. Tränade med sällskap på bröstpasset, annars ensam. Löpningen var oplanerad och totalt ostrukturerad, men gjorde gott på många vis. Ryggen och höften har känts mjukare idag. Jag kommer att återuppta min vana att inleda mina pass med "fyra snabba", dvs fyra minuters löpning på bandet som uppvärmning, i såfortsåjagvillspy-tempo. Jag var bättre en period, hade mindre ont. Nu har jag inte sprungit alls på två månader nu och kroppen är stelare än vad som är okej. Jag tror definitivt på ett samband.

.

Så fick jag ett paket idag :) Kostexperten sålde ut kosttillskott med kort datum, så jag passade på att göra en beställning, och leveransen gick supersnabbt. Så nu har jag ytterligare 8kg vassle och en jäkla massa barer i mitt skåp på jobbet. Det där skåpet som redan var fyllt av diverse pulver och piller jag inte orkat eller velat bära med mig hem,.. Nu är det proppfullt. Jag är som en hamster tror jag, bunkrar upp, liksom för säkerhetsskull.. ;)

 

.

,..tecken :) 

.

Nu först ska jag finnas till hand ett par glädjefyllda timmar på utegymmet och äldregymmet, här i Johannelund. Därefter välspenderad tid på Citygymmet för en investering i mig själv. Sedan till gymmet på Sporthallen, Medley, där jag har lyckan att träna någon annan. Och sist men inte minst ska kvällens sista timmar ägnas åt en träningsplanering åt en vän jag lovat hjälpa. 

.

Kan man annat än gilla´t? Jodå, jag älskar´t :D

.

 

.

,..så är man. Jag vaknade och lät ena ögat kisa litegrann för att se vad klockan var. Mycket tidigt. Hell no, inte på min lediga dag. Vände mig om, somnade om. Vaknade igen och upprepade proceduren. Fortfarande tidigt, men på en rimlig nivå. Huvudet började fundera. Morgonträning innan frukost? Frukost och sedan gymmet? En morgonpromenad och träning i em? Kände efter. Armar? Nää. 

.

Så slog det mig. Löpning! Benen ville springa. Såklart dem ville!

.

16 minuter senare låg aminosyror och kaffe i magen, kläderna på och skorna snörade, musiken i öronen och som kompensation för att jag inte såg klok ut, en keps på huvudet långt neddragen för ansiktet ;)

.

.

Sen gav jag mig av. Utan klocka, för att inte kunna avgöra någon prestation. Inställd på att springa enbart i det syfte att jag kände för det. Så jag gasade på så in i helvete, eftersom jag inte behövde "spara mig" för att orka en viss distans. Jag var som en kalv utsläppt på grönbete. När jag kände för det så gick jag en bit, joggade en stund, gasade igen. Ingen tanke, ingen plan, bara gjorde jag vad ville. Så hittade jag en backe jag sprang uppför tills jag ville spy. Skrattade för mig själv av lycka och joggade ner igen. Gjorde om det. Igen och igen. Sen gick jag hem. Körde fyra set mage på pilatesbollen, stretchade en stund, eftersvettades ungefär en hel pool, tog en dusch och åt frukost på balkongen.

.

Sedan har jag spenderat trevliga timmar hos en ännu trevligare vän. Ätit lunch och druckit så det skvalpar i hela magen. Shakes, vatten, morotsjuice och mer vatten, men åtminstone fick väl vätskebalansen återställa sig. ;) Nu är jag tillbaka hemma för ännu lite kaffe (jag sa aldrig att det var en långvarig återställning.. :-P) och ombyte för att strax fara till gymmet. Nu ska det tränas armar :) Efter min träning far jag från Citygymmet över till Sporthallen, för hennes träning, och sist ska jag avsluta dagen med den återkommande vanan, kvällspromenaden :) Jag gillar lediga dagar, ska nog börja ha fler såna.

.

.

,..hunnit hur mycket som helst idag. På gymmet var det nästan alldeles tomt när jag kom ner. Inte så konstigt, när värmen och solen till sist hittat hit. Passet gick finfint, och axelpuffarna satt på plats :) därefter en sväng på stan med lilla storasyster. Det var roligt. Jag behövde ingenting, så jag passade på att köpa lite onödigheter, bara för sakens skull. Och jag har ju av någon anledning blivit en fantast av läppglans, så jag fyllde på förrådet lite. Nu kan jag äta läppglans både till frukost, lunch och middag, och hela tiden däremellan också för den delen . . .

.

.

En vän till mig antydde att jag väl är en periodare, och hon har helt rätt. Ni som känner, och ni som inte gör det men av nån anledning ändå följer min blogg, vet att min kost är ganska (läs otroligt) ensidig. Kyckling och ris. dag ut och dag in. Men däremot varierar jag smaken, och tillbehören (de gånger såna finns.. :-P). Ett tag var det hallon. Till allt, på allt. Sedan något annat. Just nu är det dill. Jag har det på allt. Ja, utom min gröt då.. Fryst dill i värdelösa pappersförpackningar från Findus. Hälften fastnar inne i lådan. Men, jag gillar den ändå. Just nu :)

.

Dagens tre lagade måltider har hetat Kyckling och ris med dill och spår av grönsaker.. ;)

Det mesta flyter på nu. Jag trodde jag hade gått upp ytterligare, men det var bara vågen som lurade mig. Det gör dock ingenting, kommer det så kommer det. Jag har inte bråttom någonstans och jag måste hinna hänga med, för att kunna trivas i den kropp jag bor i. Det gör jag nu. Jag trodde jag skulle vara en stor barbapappa på den vikt jag har idag, men så känns det inte. Jag tycker om mig själv :)

.

.

Kvällsmaten i magen, och snart kommer min lilla kvällspromenadsprinsessa och plockar upp mig för vår stund tillsammans. En vana som blivit riktigt uppskattad. Det är så perfekt, både för att få ses en stund och hålla varandra uppdaterade om vad som händer och sker, men också för att det är så skönt, och så alldeles lagom tidpunkt. Efter kvällsmaten, innan sista kvällsmålet. Den där stunden som annars hade passerat obemärkt, men nu blir både minnesvärd och värdefull. <3

.

,..att det är lätt att glömma. Rätt ord egentligen skulle vara att jag har lätt att förtränga. Inte låtsas om. Jag gillar sommaren och jag gillar solen och jag bestämde mig för två år sedan, att vad dem än sa, så vägrar jag att låta mig se ljuset som min fiende.

.

Däremot kunde jag skött det snyggare, det vet jag. Min första sommar spenderade jag inomhus. Ett jobb på dagarna, ett annat på kvällarna. Ett tredje för att säkert se till att absolut inte få någon fritid. Det höll ett par månader, men sedan växte rebellen i mig sig alltför stark och jag valde att göra tvärtom. Flyttade till Grand Canaria och hade sommar hela vintern, helt utan hänsyn till restriktioner. Och sedan har jag fortsatt så.

.

Jag har ju liksom glömt det. Förträngt det. Han ser ju liksom allt annat än farlig ut, den där stora, glada, runda, gula..

.

,..jobbet igår och ropade trevlig helg! Det var visst för tidigt. Dock precis som vanligt, noll koll.

.

Idag vet jag dock att det är onsdag och jag ska jobba en stund, sedan fara direkt till gymmet för ett pass axlar och mage. Planen har jag klar i huvudet och motivationen infann sig redan igårkväll. Ett tag var jag arg på axlarna. Jag tyckte dem var svaga och obefintliga och allmänt värdelösa. Sedan kom dem tillbaka och så min kärlek till dem, och nu täner jag fortsätta älska dem varenda dag, jag tror dem växer bättre då ;)

.

Jag klev upp alldeles för tidigt idag. Mer än en timme tidigare än vanligt. Men jag var pigg, solen sken och jag var sugen på frukost. Varför då ligga kvar? Jag är aspepp idag, på liksom hela livet.

.

.

,..uppdatering, om lite av varje, egentligen typ ingenting.

.

Körde bröst på nytt gym igår. Passet gick bra. En del övningar helkasst, då maskinerna inte gick att få till i de vinklar vi ville, men jag började med 8 set bänk som gick hur bra som helst, så efter det kunde jag liksom inte bli missnöjd ändå. Dessutom hade vi fruktansvärt kul, hela passet igenom. Det enda som brast var kommunikationen vid ett tillfälle. Karln måste lära sig förstå att jag menar neråt när jag säger bakåt. Kanske 6 när jag säger 8, och förmodligen jättemycket när jag säger litegrann,.. men, det är sånt som kommer ;)

.

Jag vill inte byta gym, men jag kommer nog att skaffa mig kort där ändå. Så att jag kan växla. Idag körde jag dock på City, eftersom det passade med mina tider. Och även om det kan vara bra att träna med en aning tidspress för att hålla sig effektiv, så trivs jag inte med anledningen, jag blir stressad. Och stress passar inte in i min vardag, jag har förträngt hur man gör och jag vill inte minnas det igen.

.

Jag pratade med någon igår om konsten att förlåta. Jag har lätt att förlåta, kanske för lätt. Jag vet att jag många gånger egentligen kanske gör det för snabbt för mitt eget bästa. Men som jag sa till honom tycker jag det bara tar energi att vara arg, besviken, eller vad det nu kan vara. Onödig energi. Och för att man förlåter, behöver det inte betyda att man åter involverar personen i sitt liv. En förlåtelse kan stanna vid att innebära ett sätt för en själv, att gå vidare. Jag har ingen ilska inom mig, och jag mår bäst av att ha det så. Jag har förlåtit många gånger, och så även denna gång.

.

,..i min smak. Min kreativitet har flödat och jag har fått ge utlopp för den. Hela helgen.

.

    

.

.

,..är det ju så busenkelt att det är löjligt. Gör sig ju liksom nästintill av sig självt.

.

 +  = 

.

Så överlever jag en vecka till :)

.

Jag har haft en såndär rolig dag på jobbet igen, med utegymmet. Och jag har lyckats gjort mig populär i det där gänget. Två stycken idag ville inte träna, dem sa dem hade kommit bara för att jag skulle vara där, haha ;-D Men nu ska ni få se något, lägg märke till damen i "bakgrunden".

.

.

Hon är ju störtskön! Jag var tvungen be henne göra om det för att få en closeup. 

.

.

Klockren. Jag älskar henne.

.

Efter jobbet for jag till gymmet och körde mitt race. Det går snabbt när man har planen klar i huvudet och inte ägnar tid åt annat än just det man ska. Efter en timme effektiv tid var jag pannkaka. Strechade en ganska lång stund, och efter det var jag ännu tröttare. Det är farligt att känna efter innan man tagit sig hem.(!) Hur som helst gick passet bra, och när jag tränar så tidigt som jag gör nu får jag ju faktiskt tid till att göra något även efter träningen. Men,.. tid är en sak. Ork är en annan.. :-P

 

.

,..ledig torsdag, har gjort att jag hunnit både det ena och det andra. Till stan och tillbaka tre gånger. På morgonen till gymmet, så en kort sväng för ett bankärende och sedan med fina E för sushi :-D

.

.

Efter vi ätit tog vi en liten shoppingrunda. Jag har fått ganska många såna sista tiden. Det slog mig när jag kom hem, för jag det jag har köpt har jag bara låtit ligga i sina påsar, men nu har jag köpt galgar också, så idag packade jag upp. :) Sen en vecka tillbaka har jag fått med mig två par jeans, tre linnen, tre t-shirtar, en kofta och en tröja, två anteckningsböcker, en kuvertväska, underkläder och en himla massa blockljus. Ljus kan man inte ha för mycket av, i alla fall inte om man bor i Sverige..

.

      

.

Och det är ju min tanke, att vara här i höst och vinter. Dock måste jag erkänna, att även om resfötterna ännu inte börjat klia, så lockar inte tanken att spendera den mörka och kalla tiden här.. Jag har alternativ, bra alternativ. Så det jag måste göra är egentligen bara att bestämma mig.

.

Men just nu trivs jag här, och just nu är det enda som spelar roll. Just nu har jag dessutom en enormt skaparlust och kreativitet inom mig. Jag vill ordna och fixa här i slottet. Jag vill köpa ny säng. Inte för att jag behöver en, min är alldeles jätteskön, men jag vill ha en stor säng. En dubbelsäng. Bara för att det helt enkelt är snyggare.

  .

Jag vet hur jag vill den ska se ut, har bilden i huvudet, så nu måste jag bara hitta den också :) Och så vill jag ha en sak till, som jag fann på stan igår. Den är jättesnygg, men totalt onödig och rätt så dyr. Den fyller liksom ingen funktion, men,.. den är snygg!  

.

Det är många saker jag vill ha just nu. Tur att jag jobbar, då kommer det pengar varje månad. Bra påhitt det där. Jag ska nog fortsätta :)

.

,..för bakben och vader och jag älskar inget av dem. Inte just nu i alla fall, det går lite i perioder. Vore det inte för att jag älskade rygg så skulle jag strunta i dem helt. Det skulle ju bara vara att se till att alltid backa ut ur ett rum så skulle ingen liksom ens märka att jag inte hade någon baksida. Otroligt praktiskt. 

.

Dem fick i alla fall sitt. Jag hade klart för mig innan precis vad jag skulle göra, så när jag väl satte igång bara körde jag, liksom lite som för att få det överstökat. Liggande lårcurl i pyramid, totalt 12 set. Jag avskyr den. Sedan sittande lårcurl supersetat med höga smala i benpressen. Ville spy. 4 set raka mark sen vader, stående och sittande. Som avslut 10 minuter på bandet på högsta lutning. 

.

Det tog inga tider, men jag hann bli helt slut och svettig som en tok. Jag vill aldrig mer träna.

.

Inte förrän imorgon. :) 

.

.

,..som jag yttrade min undran över dem, så dök dem upp. Bilderna från fotograferingen för Smartgrip!

Jag är riktigt nöjd och det känns riktigt roligt. Ännu finns bara fbsidan Smartgrip SE, men from 1aug kommer hemsidan ligga uppe och vara redo att ta emot beställningar, och efter det rullar planerna på, så håll utkik ;)

.

Idag ska jag träna axlar. Axlar och mage närmare bestämt. Men jag ska vänta nån timme eller två. Jag har inte bråttom idag, jag är ledig. I alla fall nästan. Ska köra min träning, äta en lunch på stan, få en osteopatbehandling, ge en massage, sedan hjälpa en vän med sin träning. En till största sannolikhet mycket trevlig dag, som bara för sakens skull ska få följas av en lika trevlig kväll. Tjing* ;)

.

,..framförhållningen! Det är ju en dag imorgon också :)

.

.

,..another day at my awesome work.

.

    

.

Jag hade verkligen jätteroligt, varit ute i princip hela dagen. Visat träning, pratat strunt och druckit kaffe. Sedan en timme på gymmet inomhus på em innan jag slutade.

.

   

.

Därefter for jag direkt till mitt eget gym. Eller, eget och eget, det är det inte alls, men gymmet där jag tränar. Älskade älskade City gymmet, som jag förmodligen tyvärr inte blir kvar på länge till. Armar idag och på vägen dit hade min inspiration fortfarande inte infunnit sig, men när man går ner för trappan och möts av vänliga leenden kan man inte annat än trivas. Och väl på plats kan jag inte göra annat än mitt bästa, vilket idag var förvånandsvärt bra. Hanteljävlarna vägde inte ett smack. Jag tror jag glömde känna efter, jag bara körde. Och armarna tryckte och värkte och jag hade god lust att kyssa dem och klippa av dem på samma gång. Hatkärlek. ;)

.

Jag är nöjd, riktigt jäkla nöjd. Mest för att jag fixade det alldeles själv. Nu är jag hemma, och det var skönt att komma hem tidigt för en gångsskull. Kunna bara varva ner, göra vad jag vill och inget alls. Ända till klockan 20 då min vän M kommer och hämtar mig för att få sällskap till jobbet som hon börjar kl 21. En jättemysig stund vi gjort till en vana, alldeles perfekt för att hinna en uppdatering och samtidigt få en skön kvällspromenad.

 

.

,..men jag säger det igen. Jag har världens bästa jobb.

.

Och det är just för att jag har så många, som dem är världens bästa. För att jag får göra olika saker hela tiden och aldrig kan tröttna. Jag beundrar mina arbetskamrater som går till jobbet dag efter dag, vecka efter vecka, och gör samma sak, men jag klarar inte att ha det så. Kör jag så en period vet jag var det slutar. I en rastlöshet och en längtan bort, som får mig att säga upp mig, packa väskan och fly landet. Förvisso inte fy skam, men det är bättre såhär, när jag kan få variation i vardagen till den grad att jag är tillfreds.

.

Med start idag är jag gymansvarig för äldregymmet, men för att det är sommar även det nybyggda utegymmet. Tisdagar och fredagar 10-14 finner ni mig alltså utomhus, här i Johannelund, i syfte att hjälpa den som vill träna. Och det hela får jag betalt för. Förstår ni varför jag trivs? Välkommna ;)

.

.

    

.

,..lovade jag mig själv att aldrig göra ett inlägg för att jag borde. Jag skulle ljuga om jag sa att jag hållt det, eftersom den under mina resperioder varit mitt sätt att ge livstecken. Men det är sällan jag skriver om jag inte vill det, därav tystnaden som varit nu. Jag har inte velat skriva, så då har jag låtit bli. 

.

Förra veckan var minst sagd jobbig. Inte enbart, det vore orättvist att påstå, men på vissa plan oerhört. Jag gjorde stundvis försök i att uttrycka mig i ord, men i respekt och för att inte trampa någon annan på tårna bestämde jag mig för att lämna det oskrivet.

.

Det som varit har varit, vi kan inte ändra i det förflutna. Inte sudda och skriva om vår historia. Däremot kan vi lära oss av våra erfarenheter. Jag måste göra det. Jag har ett hopp om mänskligheten som ibland är större än vad som är nyttigt för mitt eget bästa. Vissa kallar det blåögdhet och förmodligen ligger det något i det, även om jag inte vill beskriva mig själv så. Jag har snarare resonerat att jag tror det finns något gott i alla människor, men att en del bara inte riktigt kan marknadsföra det.

.

Jag lät bli att träna både i torsdags och fredags. Två vilodagar samma vecka, det händer liksom inte hos mig. Men jo. För jag ville inte. Jag gjorde allting tvärtom. Sa ja tack till det jag annars säger nej. Sa nej till det jag brukar nicka åt. Och det var bra. Det var jättebra. 

.

Sedan ändrade jag en del. Den första och kanske största skillnaden är att jag tränat ensam. Under 6 veckor har jag inte gjort det, jag har fått hjälp. Bra hjälp, men hjälp som gjort att jag inte tänkt själv. Det var poängen, men att helt tillita sig på någon annan för med sig både gott och ont. Väl ensam kan benen kännas ostadiga och vingliga och att återskapa samma pass, med samma känsla känns omöjligt. Men jag har inte försökt det, inte denna gång. Jag har kört mina pass. Med nytt tankesätt och ny känsla. Ny avsikt och nya mål.

.

Och det känns bra. Jag kommer inte ta mig dit jag skulle, men det strävar jag inte efter. Jag kommer ta mig dit jag ska.

 

.

,..att man får vara som man är, när man inte blev som man var tänkt

Är det så? 

.

Min filosofi heter snarare gör om, gör rätt. 

.

Jag har haft (läs har) en period med funderingar. Min tanka var att när jag blev stor skulle jag bli större. Jag blir kanske aldrig stor. Eller också blir jag det. Vem bestämmer vad som är stort? Jag tar kanske en annan väg, kanske inte. Just nu vill inte kroppen. Inte magen. Inte sinnet heller. Psyket. Ingenting. Jag ska inte träna idag. Och inte imorgon heller. Jag ska göra något annat. Tänka efter. Värdera det jag har för att se hur mycket jag saknar det, eller inte saknar det. Se på mig själv ur ett annat perspektiv. Känna efter vad jag vill.

.

Jag har varit här förut, då har jag löst det på ett annat sätt. Jag har packat min väska och dragit. Skapat kaos genom att bryta alla mina rutiner, fly från min struktur, för att se att jag överlever, stärka mig själv. Jag planerar att vara kvar nu, och det ger mig ännu större anledning att skapa en vardag som jag är tillfreds med, en längre period än ett par veckor eller ett par månader. Skapa mitt eget kaos, på hemmaplan. Reda ut det själv, och se att det går. 

.

Det verkar kanske rörigt och det är det, men bara till en viss del. Jag mår inte dåligt, jag mår faktiskt ganska bra. Framförallt tror jag på att våra motgångar stärker oss, även om dem lämnar ärr i själen. Precis som den säger, min förevigade påminnelse.

.

.

,..på insidan. Förvirrade tankar ihop med blandade känslor. Frågor som kommit upp om och om igen, som känns mer och mer påtagliga. Jag har inte svar på allt. Det brukar vara okej. För mig är det okej. Jag planerar inte hela framtid.

.

Det gäller inte allt. Jag har en strukturerad vardag. Jag vet precis när jag ska vakna, vad jag ska äta och när jag ska äta det. Jag vet när jag ska träna och vad jag ska köra. Jag vet inte alltid hur mitt pass ska se ut, men tränar jag ensam så finns där en plan, ett upplägg. Jag vet vad jag ska göra när jag kommer hem, jag vet vad jag ska göra imorgon. Det är sällan mina dagar innehåller en lucka. Ens en paus. Om jag inte planerar in den. 

.

Jag saknar utrymme för spontanitet. För att kunna vara flexibel och impulsiv. Jag saknar att kunna göra det som faller mig in. Jag låter mig inte få impulser i min vardag, för jag vet att jag inte tillåter dem ändå. Jag kväver ibland en funktion, en lust. 

.

Oftast trivs jag med mina scheman. Jag trivs med att veta. Men det gäller min närmsta framtid. Jag vill inte planera långt i förväg. Jag behöver inte massa saker att "se fram emot". Jag lever hellre här och nu. Jag behöver inte ens alltid ett mål, för mig är det viktigare att finna glädje och tillfredsställelse i det jag gör just för stunden. 

.

Jag vet inte var allt kommer ifrån och jag vet inte varför det kommer just nu, men jag har funderingar över hela min tillvaro. Och jag inser samtidigt som jag skriver det att det är meningslöst att ens försöka formulera det i ord, här, eftersom jag knappt vet själv vad det är jag vill få fram. 

.

Jag skiter i det. Låter bli. Jag skiter kanske i alltihop. Eller inte.

.

Och det finns fler anledningar till att jag inte planerar vad som ska komma "sen". Jag tror nämligen inte att "sen" nånsin kommer. Åtminstone inte med mig inräknad.

.

.

,..plåtningen gjordes. Jag, Petra Kardell och Carl Appelskog var modeller, för Smartgrip, som alldeles jättesnart lanseras av Daniel Thorsen och Joseph Hajjar. Jag ville inte se några bilder när dem togs, bara för att inte bli distraherad av tanken på resultatet och jag har försökt att låta bli att tänka på det efteråt för att kunna hålla min nyfikenhet i styr, men nu fick jag en liten tjuvtitt av vad som komma skall, och det blir ju hur bra som helst! :-D

.

Sängen kallar, men hur ska jag kunna sova nu?! Komsi hemsidan, komsii! :-D

.

.

,..att äta onyttigheter, eller egentligen inte ens nödvändigtvis det, men saker utanför kostplanen, så längtar jag tillbaka nästan direkt. Till vardagen, strukturen och till min vanliga, rena mat. 

.

.

Idag har alla mina tre matportioner sett exakt likadana ut. Mitt ris och min kyckling och till blev det Icas frysta wokgrönsaker. Lika gott varje gång.

.

Dagen har varit bra. Jag har gett mig själv något jag behövt. Vila. Morgonpromenaden blev blöt, det spöregnade. Det var underbart, på riktigt alltså. Jag njöt verkligen, jag kände mig så levande. Sedan tog jag en dusch, ja, alltså, en riktig en. Men sen gjorde jag i princip ingenting alls. Bara vilade, läste en bok, skrev ett brev, åt min mat, gick och la mig och somnade faktiskt en stund. Lät dagen gå utan krav.

.

Dagens träning blev bröst och jag tror att det gick bra. I alla fall till en början, tills jag tyckte att musklerna bara dog. Det är ju visserligen meningen att dem ska bli trötta, men jag har ibland svårt att veta när det är okej för dem att kännas totalt mörbultade och när det är mitt psyke som tappat fokus och jag som bara måste skärpa mig. Hur lär man sig sånt?

.

Imorgon kör jag andra sidan. Ryggen. Jag tycker den är enklare. Framförallt säkrare. Orkar man inte i ett ryggpass så orkar man inte. Jo, man tar i, så orkar man. Orkar man inte i ett bröstpass blir man mos. :-|

.

 

.

,..lördag jag önskade, ville ha och så väl behövde.

.

  

.

Förutom att grilla så spelade vi spel. Frågespel. Men jag vet inte varför jag talar om det, för hör och häpna, jag förlorade. Jag skyller på att jag var trött. Jag var faktiskt trött. Vi skulle äta efterrätt också, men jag var för trött för den med. (!?) Det känns dock bra idag, att det inte ligger mer skit än nödvändigt i kroppen ;)

.

Det blev inte jättesent, men ändå sent för en pensionär som jag. Trots det var jag uppe lika tidigt som vanligt imorse, om inte tidigare ändå. Jag är ledig idag. :) det här med lediga helger var inte fullt fy skam, men hinner ju faktiskt ha ett liv ;) Idag orkar jag dock inte trycka in en massa saker bara för att jag kan, det som lockar mest är ordet ingenting. Frukosten ligger i magen och jag ska ta en promenad. En morgonpromenad. Var alldeles för länge sen jag hade möjlighet till, för jobbar jag inte morgon så tränar jag alltid tidigt. Gud så skönt det ska bli. Känns som en lyx. En söndagslyx.

.

.

,..är jag där. På min första platå. Mitt första mål. Viktmål. Den där omöjliga gränsen att uppnå, att överstiga. Tjingeling pang bom, imorse när jag ställde mig på vågen var jag mitt tyngsta jag någonsin. Bredvid en spegelbild jag fortfarande kan komma överens med.

.

.

Ändå fanns ingen glädje. Ingen lust, ingen vilja. Jag ville faktiskt ingenting. Inte ens vara vaken. jag var på ett riktigt jäkla skithumör. Ledig och ville inte planera någonting. Skulle få hjälp med träningen, men ville inte ens bestämma en tid. Jag ville inte ens träna.

Helt slut och trött på precis allt. 

.

Jag ville dricka kaffe, piggna till. Skärpa mig. Men ingenting funkade. Passet gick ändå bra. I alla fall enligt måtten "kör tills du spyr". Det var nämligen så det blev. Så tog i gjorde jag och jag gjorde mitt bästa. Det var bara min inre glädje som saknades. Jag är en aning tom.

.

Jag mår bättre nu och förhoppningsvis snart bättre ändå. Jag ska träffa E ikväll och vi har aldrig tråkigt tillsammans. Vi ska grilla och äta en massa goda saker. Förmodligen är det precis vad jag behöver, tänka på annat, göra annat, få ett break. Veckorna har gått i ett, med jobb, träning, jobb, träning. Ett enda hjul som bara har snurrat. Ny energi och ny fokus i varenda pass, som jag fått plocka ur något förråd jag glömt att fylla på igen.

.

Jag är inte alltid på topp. Men jag kommer igen.

.

.

,..att jag avskyr vilodagar?

.

Jag får ofta frågan om jag inte tycker träningen och allt omkring tar lite väl mycket av min tid. Och jo, ibland kan jag känna så. Frågan om jag inte önskar jag hade mer tid till annat. Och jo, ibland känner jag så med. Men så kommer vilodagen. Idag ska jag inte träna. Jag ska jobba till kl 14, har en tid hos osteopaten kl 15, ska agera pt kl 16.30. 

.

Jag ska alltså både få ta hand om andra, bli omhändertagen själv, spendera tid på gymmet. Men ändå infinner sig den där känslan, av tomhet, av att någonting saknas. För en dag utan min egen träning känns liksom litegrann som,..

.

.

,..a lucky bastard, bara en förjäkligt trött sådan. Jobbdagen och ryggpasset avklarat, maten i magen, men nu är jag helt död. Egentligen var jag det redan efter träningen, men hem måste man liksom ta sig. Nu däremot, känns det som ett nästintill gigantiskt projekt att ta mig in i duschen. Och ut igen. Jag kommer säkert att somna därinne, stående. Så drunknar jag. Nåväl. Vilodag väntar imorgon, så bara jag vaknar tills på lördag så är väl det mesta i sin ordning.. ;)

.

Jag hittade förresten ett par skojiga bilder. Dem är från midsommar förra året, dvs ganska exakt ett år sedan. Jag tränade varenda dag då med. Dessutom tyckte jag att jag var rätt bitig. Jag tyckte framförallt att jag hade stora armar. (klicka på bilden för att se den större) När jag tittar på dem nu undrar jag snarare vad det är för trådar som hänger från min tröjärm,.. Den där självbilden alltså, den är så relativ, fruktansvärt relativt.. 

.

    

.

 

.

,..en proteinshake och min kalla gröt ligger i magen.

.

Jag är alldeles lycklig. Lite kanske för att "allt känns bättre med mat i magen", men mest för att idag väntar världens bästa ryggpass. Jag älskar rygg. Jag älskar alla muskelgrupper, alla pass, och oftast så är varje dag den bästa och den roligaste, men just idag så älskar jag rygg mer än allt annat och har den stora lyckan att det är just ryggpasset som närmar sig.  

.

9 timmar kvar. 8,5 av dem ska spenderas på jobbet, jobbet som jag älskar det med. Sedan mitt allra snabbaste på cykeln till gymmet, och sen så, är lyckan total <3

.

 

.

,..under ett och samma pass. Först när jag valde ett par hantlar som vägde för lite, "det där är barnvikter, du är väl inte 12?!" och sedan igen när jag blev strechad och pep och gnällde en aning för mycket "skärp dig, hur gammal är du egentligen?"

Och visst, ibland är jag en riktig jäkla snorunge, det vet jag. Men ibland är det alldeles jättebra att ha barnasinnet kvar. Som till exempel när det kommer gratistidningar med sommarpyssel inkastade i hallen. Pyssel perfekt i min smak ;)

.

.

Åtminstone när jag varit stor en hel dag. Jobbat, tagit hand om andra, tränat, tagit hand om mig själv. Ätit och fixat och gjort allt sånt där som man måste. Ja, då är det skönt att koppla av med ingenting. Typ lite sommarpyssel. Inte behöva tänka, och liksom bara få vara 12 :)

.

 

.

,..och inspirationen finner sig på plats samtidigt som energin och styrkan, då gör den en oslagbar. 

.

Det bara fungerar nu. Flyter på. Går framåt. Även små steg är framsteg och varje steg räknas. Men framförallt är det kul. Jag älskar det och jag brinner för det. Jag somnar på kvällen med nöjda tankar om dagens träning, längtar efter morgondagens. Jag vaknar med värk och njuter. Ser fram emot ett nytt pass. Nya tag. Nya utmaningar. 

.

Jag ställde klockan tidigare imorse för att äta frukost tidigare, och på så sätt "hinna" få i mig alla måltider. Lyckas få in det mellanmålet jag fuskat med. Jag har inte fuskat med flit, men det har inte funnits timmar. Idag gick det bra, dock kommer maten snart ur öronen på mig, men mat är gott och äta är bra skit, så jag ska inte klaga. Hunger lär jag få uppleva en vacker dag ändå ;) bevare mig väl 

Allt känns mycket bättre med mat i magen, sa min kloka vän. Och jag insåg att det kanske är anledningen till min nästan konstanta positivitet till hela tillvaron. Klart det känns bra, jag har ju alltid mat i magen :D

.

    

.

.

,..och ett par bilder :)

.

Fredagen var lite av en enda röra. Jag fick tillbaka min mobil. En vänlig själ hade hittat den och kontaktat lilla E ur min telefonbok. Jag fick hämta den i stan och åka till 3butiken för att låsa upp abonnemanget. Dock hade jag inte packat och skulle jobba till 45 min innan min buss till gbg avgick. Ingen bra planering alls. Men allt går, med lite vilja och hjälpsamma arbetskamrater ;) Väl på bussen var jag helt slut, men lycklig, med min fina lur tillbaka i handen. :) Hopp om mänskligheten!

.

Lördagen var desto trevligare. Det blev ett bröstpass på förmiddagen, på Sportlife. Med stulet personnummer fick jag nämligen en helt ny träningsvecka, eftersom jag "aldrig provtränat där förut".. ;) Hem för lunch och en snabb powernap. Åtminstone för den ena av oss.. Sen gick vi ut på promenad, och det belv verkligen en promenad.(!) A hade en till början synes värdelös gps, men när den väl hittat oss gav den vår 3-timmars utflykt ett stort antal kilometer.

.

.

Promenaden ledde till nåt riktigt häftigt, som fortfarande för mig är ett mysterium hur det kan fungera. Ett område, väldigt centralt, med en massa djur. Coola djur. Pingviner, sälar, påfåglar, älgar, rådjur, hjortar, getter, hästar, kor.. Mitt i stan, helt utan inträde. Och ingen stjäl djuren!! :-O Jag började lite löst planera en stöld av en säl, men A informerade mig om att dem är väldigt tunga, så tunga att dubbla sopsäckar kanske inte skulle hålla, så jag lät sälstölden bli ett till senare lämnat projekt,..

.

      

      

.

Sedan, eftersom det var lördag, krävde mina sinnen något utöver den vanliga kosten. Och ja, mitt energibehov också. Först en portion perfektion, för både smaklökar och syn.

.

.

Sedan ett försök till samma sak, men inte lika lyckat. Med risk att bli avslöjad om jag påstår något annat, får jag med största missnöje medge, att denna fantastiskt vackra kreation såg bättre ut än den smakade... Men å andra sidan, ibland bryr jag mig mer om att det ser gott ut, än att det faktiskt är det :-P

.

.

Det skulle bli en kladdkaka. En näringsmässigt fruktansvärt vettig sådan. Och den må ha blivit en aning mindre lyckad än den var tänkt, men i magen hamnade den ändå, var så säkra :)

.

På söndagen körde vi tidigare träning, på morgonen innan frukost. Armar på schemat och jag var till en början på ett mindre gott morgonhumör. En kombination av för lite energi och för lite sömn, men efter en stunds tjurande inne i omklädningsrummet klev jag ut och gjorde det bästa av det jag kunde.

.

.

      

.

På väg tillbaka från gymmet spöregnade det. Jag yttrade mig om att jag fann det jättemysigt, alldeles perfekt och slängde på att jag tyckte om det, mycket. Men några timmar senare, när solen letat sig fram insåg jag att det faktiskt inte var så tokigt. Världen är en aning vackrare i solljus <3

.

.

.

Sen blev det frukost, lunch, en promenad och ett mellanmål, innan det var dags för mig att bege mig hemåt. För att summera det hela hade jag en riktigt bra helg. :)

.

Måndag idag och min Svenssonvecka nr 2 påbörjades. Jobb till 13, sen träning kl 14, Bs träning kl 16, sedan hem till vardagsbestyren. Morgondagens ris kokat och matlådor klara. Ytterligare 20 portioner kyckling färdigsolad i ugnen, ett antal mellanmålsshakes uppvägda och så träningsväskan ompackad. Nu väntar bara en dusch och en skål med vaniljcasein, sedan tror jag minsann jag hör sängen ropa på mig. Och herregud så skönt det ska bli.

.

.