.

,..blir man tvungen att plocka fram sin auktoritet. Som exempelvis imorse. Min inneboende hade blivit två, vilket gjorde att jag var tvungen att kasta ut den ena och dessutom förklara att det inte är okej att föröka sig på det viset. Jag tycker alltid det är lite jobbigt att konfrontera folk, men när jag väl gör det så är det faktiskt skönt och inte minst efteråt. Känslan av att stå på sig, den är rätt oslagbar.

.

Vid andra tillfällen blir man tvungen att plocka fram sin envishet. Som idag under mitt benpass. Jag var vinglig redan i trappan ner till gymmet, och det är ingen bra början. Men visst blev det ett pass. Dessutom med fem extra reps i nästan alla set. Inte på en gång, men efter fem andetag. Det är märkligt vad fem andetag tar slut snabbt när dem utgör ens enda vila. Fem extra reps som jag hatade och älskade samtidigt. Som fick hela rummet att snurra, men som var avgörande för att jag skulle vingla upp med en nöjd känsla och inte en känsla av misslyckande. Fem extra reps, som jag är hjärtligt tacksam i efterhand.

.

Väl hemma fick jag besök av min fina E. Det finns få saker jag är så glad över som det faktum att ha henne tillbaka igen, efter alla år hon varit alltför långt borta. Det är så med en del vänner, att avstånden lyckas egentligen aldrig skilja en åt, men när dem väl suddas ut inser man hur mycket närmre varandra man faktiskt är.

. 

  
.