..att träna ensam. Jag saknar min vän. Så är det bara.

Det blev ett bra armpass, och det är väl lika bra jag vänjer mig. Det är dags att klara sig på egen hand nu. Jag bara hade tänkt förtränga det ett tag till,..

Men det är bara ta nya tag. Jag älskar träningen, vare sig jag kör ensam eller inte. Jag älskar känslan och jag älskar hela gymmiljön. Jag kommer att sakna det nåt så otroligt mycket i sydamerika. Men förhoppningsvis hamnar jag nånstans i vinter sen där jag finner ett bra gym, och kanske till och med bra folk som vid behov kan agera passare. Men jag vill inte ha nån ny träningskompis. Jag vill inte bli någons andra hälft igen och jag vill inte skapa ett team med någon. Det skulle ändå inte bli samma sak. Jag får stå på egna ben nu.