Precis så..


..som mina dagar brukar se ut, med gymet, jobbet, äta och sova, precis tvärtom har de två senaste varit. Jag har självklart ätit. Äta skulle jag aldrig hoppa över och mat kompromissar jag inte med :-P men efter jobbet har jag inte tränat. Jag har träffat mina vänner. I torsdagskväll blev det en alltför lång och alltför sen, men ack så trevlig, kvällspromenad med R, igårkväll efter jobbet minigolf med J, och idag en lång mysig stund med M och S ute i gräset i solen för att bara prata om allt och ingenting.

Dem som känner mig vet hur rastlös vilodagar brukar göra mig och hur mycket jag brukar avsky dem. Men faktum är, att jag tagit dem med ro. Jag har rentav njutit. Det har varit så mysigt och jag har känt hur mycket jag saknat dem, vännerna, som jag träffar alltför sällan.


Så har jag också kört hårdare denna vecka än jag nog nånsin gjort tidigare. Dubbla pass både måndag och tisdag för jag var ledig, sen träning ons o tors utanför jobbet. Och när jag tränat med Mr S har det gett mig så mycket mer än någon annan gång. Två dagar sen ryggpasset och min lats känns som den blöder. Han hjälper mig hitta kontakten med musklerna på ett helt annat sätt. På ett korrekt sätt. Hela den här sommaren har gett mig otroligt mycket träningsmässigt pga den mannen. Fantastisk människa som med den fruktansvärt brinnande glöd han har för det han gör, smittar av sig med mycket inspiration. Såna människor önskar man att man kunde behålla i sitt liv föralltid. Dock går det inte jämt. Eller gör det?

Din plats borrade du själv, vem täpper till tomrummet du lämnar?


Idag har jag gjort det klart med lägenheten. En gullig tjej vid namn L ska bo här, tillsammans med sin pojkvän. :) Det känns bra och jag tror dem kommer ta väl hand om mitt slott. Dock känns det skitkonstigt att flytta. Att åka till Brasilien ska bli kul, säkert skithäftigt, men sen kommer jag "hem", och då har jag liksom inget hem. Men då har jag förhoppningsvis en annan plats som väntar, som blir mitt hem..

 

Och om inte, ja då får jag helt enkelt träffa min familj och mina vänner lite extra nån månad, för då blir jag tvungen att våldgästa dem som inneboende :-P Nåväl, morgondagen är inte värd att spekulera i, det får lösa sig, så är det bara.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0