..är räknade. För nu har jag bokat tågresa upp till sthlm och Arlanda. Jag åker om 46 timmar. När jag ser det så känns det skitskumt. På den tiden ska jag tvätta, packa, träna, äta, städa ur hela min lägenhet, sova, äta mer, träna igen, äta, flytta, sova igen, och äta lite till. Ta en dusch också förresten. Eller två. Kanske rentav tre. Så blir jag alldeles jätteren. Jag ser nämligen inte fram emot den oglorifierade sanningen R har förespråkat, "så kommer du vakna smutsig varje morgon.."

Idag ska jag äta frukost hela dagen.

När det gäller mat är jag för tillfället urusel. Jag har varken inspiration eller lust att laga mat. Vad gäller frukost är jag däremot nästintill oslagbar. Så därför ska jag helt enkelt bara äta massa frukost. Jag har redan hunnit med två stycken och kan säkert hinna äta minst tre till. Eller kanske två. Om jag får för mig att jag vill äta mat-mat också.

Jag har väntat och väntat och väntat på det där mailet. Om en tjänst, så jag vet var jag ska tillbringa vintern. Men icke. Jag vet, att så fort jag slutar vänta, så kommer det, men det är svårt.

Jag har inte ens bråttom. Jag litegrann bryr mig knappt. Det blir som det blir. Skulle det inte bli nåt alls så blir det nåt annat. Vad som än händer, så är det det bästa som kan hända, det vet jag.