Du tycker synd om mig. Tillåt mig bara addera min syn, på din uppfattning.

Jag har jobbat elva timmar idag. Det är synd om mig.
Nu har jag precis duschat efter kvällsmat och en löptur runt ån. Det är synd om mig.
Det är lördagskväll och klockan är halv tio. Om nån timme kommer jag att gå och lägga mig.
Fy fan vad det är synd om mig.

Idag har du varit ledig. Du har det bra du.
Hela din dag har du spenderat på vad du vill. Du har det väldigt bra.
Lördagkväll halv tio har du börjat förfesta och laddar för en helvild natt på stan.
Gud så bra du har det.

Imorgon kommer jag att vakna pigg och må bra.
Du kommer att vakna med ett huvud dubbelt så tungt som vanligt.
Imorgon kommer jag att mötas av doften och smaken av kaffe när jag kliver ur sängen.
Du kommer att känna lukten av din egen andedräkt och smaken av gammal fylla.
När jag ser mig i spegeln kommer jag le mot mig själv och känna mig tacksam över en ny dag.
När du möter din spegelbild kommer du känna för att hålla dig inne resten av dagen.
När jag ätit frukost och begett mig hemifrån kommer du inte ens tagit dig ur din säng.
När jag äter lunch kan vi hoppas du fått i dig en resorb.
När jag åker och tränar har du transporterat dig från din säng över till soffan.
Imorgonkväll när jag njutit av min lediga dag kommer du känna ångest över din, som bara försvann.

Så säg mig igen, är det verkligen så synd om mig?