..med balansen. Inte balans-balansen som man använder när man blundar och står på ett ben, utan balansen. Mellan allt och inget.

Jag försöker så jäkla gott jag kan, ändå är det långt ifrån bra, totalt värdelöst. För att sedan ändras och vara hur bra som helst, imponerande.

Det är inte lätt att ta instruktioner alla gånger. Inte lätt att tyda en annan människa. Att veta när man ska lyssna till ord, och när tyngden ligger i tonfallet.

Jag förstår vikten vid att koncentrera sin energi, fokusera och använda den till det man ska göra. Men vi är olika och jag har en personlighet. Jag kan ändra på mycket, mitt sätt att agera, mitt sätt att hantera och mitt sätt att handla. Men jag kan inte ändra på den jag är.

---

Mobilen har tagit livet av sig och datorn vill krascha. Jag känner för att göra slut med allt vad teknik heter. Jag avskyr tekniska saker. I alla fall när de inte fungerar.

Och kroppen gör ont i varenda vrå. Det är intressant hur många nya ställen man kan upptäcka att det går att ha ont på, på en kropp man levt i under 23 år.
Musklerna är okej, men huvudet är obehagligt. Jag har sällan huvudvärk, men den som kom under benpasset igår höll i sig bra länge och under axelpasset idag kom den tillbaka, precis på samma ställe. Kanske huvudet kraschar snart det också.