Nu går dagarna,..
,..av bara farten, och jag skäms nästan över att säga det, för så är jag ju alltid, men nu vill jag gärna sakta ner tiden lite. För nu, när jag vet att jag inte ska sitta här i Geilo en hel säsong, vet att jag inte ska promenera dessa vägar i mörker och kyla varenda dag mitt nästkommande halvår, ja då börjar jag se charmen i det hela och det vackra i naturen omkring mig. Det är ju till och med vackert på den dumma fjorden som jag gick vilse,.. ;)
Sen gör det sitt att jag mår bättre också. Jag är piggare och jag har fått tillbaka min aptit. Nästan i alla fall. Och det funkade att träna igår. Jag körde väldigt lätt, men med massa fokus på kontakten. Jag körde med T och till en början blev jag bara arg på honom, men när jag förstått hur han fungerar och han förstod sig på mig så gick det riktigt bra, så idag ska jag ge vårt sammarbete ett nytt försök i ett bröstpass.
Jag var hos E igår och vi skulle göra sushi. Vi åt sushi. Vi gjorde den dock inte själva. Jag dog en stund på sängen medan de skulle åka och handla grejerna, men de hade inte hittat vad vi behövde så de köpte färdig istället. Det var gott, men det var inte samma sak som med trollet. Sushin var vår grej. <3
Jag var hos E igår och vi skulle göra sushi. Vi åt sushi. Vi gjorde den dock inte själva. Jag dog en stund på sängen medan de skulle åka och handla grejerna, men de hade inte hittat vad vi behövde så de köpte färdig istället. Det var gott, men det var inte samma sak som med trollet. Sushin var vår grej. <3
Därefter gick vi på lite av en förfest till en tjej som fyllt år för att fira henne, så skulle de dra vidare ut sen. Jag är dock mitt vanliga jag, som hellre har vatten än vin i glaset, och trots att jag tänkte flera gånger att "okej, jag ska följa med ut, bara för att,.." så slutade det hela med att jag tackade för mig, promenerade hem, drack en nattshake och kröp i säng. Jag är alltför medveten om att det finns en morgondag, för att vara ute och busa om nätterna. Kanske är jag för gammal. Igår kände jag mig verkligen som kärringen herself, men idag är jag tacksam mitt förnuft. Jag är gärna en kärring, om det är vad som krävs för att få kunna skutta upp pigg och glad om mornarna :)
Kommentarer
Trackback
