..att alltid ha det perfekt. Eftersom jag kommer ifran Sverige.
Det fick jag hora igar, nar de skulle stanga av vattnet for nat bygge, i 24 timmar (!!) och jag blev halvt forskrackt, eftersom varken toalett eller dusch skulle fungera. Nu hade jag tur och fick inte mitt vatten avstangt, men jag kan inte saga emot fordomen. Vi har det forbannat bra. Och jag inser det mer och mer, eftersom jag forvanas i sa manga situationer har, som ar vardag for dessa manniskor.
.
I borjan hade jag jattesvart for att se alla hundar, som ingen ager. Nu tanker jag inte pa det lika mycket, men dem ar overallt. Verkligen overallt. Jattefina sota hundar, men som har gatan som hem. Och sa allt med bussarna, aven dem har jag lyckats vanja mig vid. Men fortfarande hapnas jag av mycket.
.
Brandmannen i Chile till exempel, arbetar som volontarer. De far inte ett ore betalt for den otroligt vardefulla och viktiga insats de gor. Inte ett ore! Fy skams staten!! Och idag sag jag en sak, som kan verka som en struntsak, men far mig att undra vilka villkor manniskorna har jobbar under egentligen(?!). Jag satt pa en bank (inte en pengabank, en trabank, bank med prickigt aaa :P) och det kom tva gatusopare, som aven tomde papperskorgarna. Den ena stoppade ner hela armen i en papperskorg och borjade riva. Jag undrade varfor i allsin dar hon gjorde sa, men insag ganska snabbt, att papperskorgarna gar varken att oppna, vanda pa eller tomma, pa annat satt an att just plocka ur skrapet, samma vag som det stoppades in. Vansinne. (!!??!!)
.
Och forutom att reflektera over chilenarnas levnadsvillkor, har jag varit och tranat. Korde brost och mage, och ska kora ett pass nr tva senare. Ett molntacke skymmer solen idag, och jag har inget annat jag vill gora hellre, sa jag ska bara trana, ata och vila. Ikvall ska det bli biceps, och ev ska jag kora pa ett annat gym, hittade namligen annu ett, pa vag hem, och det verkade riktigt bra. Omvaxling fornojer, kanske jag koper kort dar med, sa kan jag turas om :)
.
Dagar som denna kanns det nastan som jag ar hemma. Enda skillnaden ar att jag ar pa andra sidan jorden. Men jag lever mitt eget liv, det liv jag ar van vid, fast bara valdigt annorlunda. Jag later kanske snurrig, men det ar jag inte, inte just nu. Jag menar bara det, att var man ar, sa kan man skaffa sig en vardag. Jag drar inte bara omkring, inte just nu. Jag ska resa lite mer, jag ska spendera fler natter pa tio timmars bussfarder och jag ska vandra omkring i fler nya miljoer och bara uppleva, utan att agna tankar at var jag hittar ett gym. Men denna resa blev langre an jag fran borjan planerat, sa darfor maste jag fa ha lite struktur ibland med. Dagar som jag kontrollerar och planerar. Det ar anda san jag ar, och jag mar bra av det. Lite kaos ger utveckling, men den far inte vara for langvarig. Ar ni med?
