Lar sig,..

Vad vet du om lycka L? Eller om kärlek?

Tror du kärlek e något som växer på träd eller som man kan ha till hur många personer som helst? Kärlek e speciellt, de e något man kanske upplever en gång i livet. Kärlek e inte o ha massa vänner omkring sig som man misstror eller inte vet var man har i varje läge. Kärlek e ngt utöver de vanliga. En person som tar skottet för din skull istället för att du skulle bli träffad, de e ingen person som sitter på en fest o talar om hur konstig du är eller hur annorlunda du är.. Kärlek kostar, de kostar massor, för den ska underhållas, den ska uppmärksammas, den ska bearbetas o utvecklas. Människor finns överallt, men de fastnar inte i hjärtat.



Sen kan man prata om Lycka,, Lycka e när man vaknar varje morgon o vill förbättra sig, man vet varför man vaknar o bara längtar till den dagen.. Lycka e när man vågar ta avstånd från allting o gå sin egen väg, jobba för sina drömmar och de liv man själv alltid velat ha oavsett vad ens närhet säger.. Jag ser ju, du har ju inte lärt dig mycket, trots alla dina inlägg o expertis här på bloggen..Lycka e den dagen då man sätter ner foten o vaknar till då man säger ifrån att man inte accepterar diverse saker. Man e inte lycklig över pengar eller ett hus, man e lycklig för att man strävar, för att man jobbar mot de man drömt om sen litet barn,,



Men du som e så rik på vänner, kärlek och ärlighet.Hur många stöttar dig i exakt de du tycker innerst inne? Hur många vet vad du tycker innerst inne? Hur många får dig att känna dig så där exklusiv? Hur många låter dig vara den du är utan att vara negativa eller ifrågasättande? Hur många vågar säga ifrån när de tycker något e fel, utan att vara rädda för att vänskapen förstörs? Hur många säger sanningen om du frågar om dina skor e snygga?Drar de en vit lögn o tycker dom e skitfula eg?

Hur många skulle åka halva världen för att finnas för dig om något sket sig? Eller vilka accepterar alla dina brister? Precis ett fåtal,, inte 10, inte 20,,



Sen drömmar,, har man drömmar gör man allt för att nå dem.har man inte stödet? Varför ens engagera sig? Då finns de andra som kan stötta än.. Någon dag kanske du vågar dra upp rullgardinen o titta ut genom fönstret och sluta skämmas för dina tankar, dina mål o drömmar o göra allt för att nå dem!!

Tills dess kanske du inte ska tala om för att andra att de stänger sig eller sätter krokben för sig själva..



Jag accepterar inte skitsnack löger o saker som stör mig o mår dåligt,,Den dagen du vågar stå upp för dig själv,den dagen kommer du nå långt..



Du vet vem jag är..

Visst vet jag vem du är.

Du är vännen som för någon vecka skrev att mitt stöd har du hela livet, men sedan försvann lika fort som du kom. Vännen som känt mig kortast av dem alla, men ändå förstår allt, som vet allt. Som drar slutsatser om vad jag känner, tänker och tycker, som inte stämmer överens med verkligheten.

Som besitter rätten att döma, vem som är lycklig och vem som inte är det. Som kan rätt och fel. Som tror vi alla är stöpta i samma form och därav fungerar likadant.

Som inte kan se att vad som skänker lycka är individuellt. Som tror att kärlek måste vara begränsad till endast en person.



Jag är ledsen för din skull, men jag önskar dig det bästa. Dock ser jag ingen anledning att du fortsätter följa mig här, när du avslutat vår vänskap på övriga plan.

Konstigt att man försvinner,, När du inte kan stå för saker o ting..

Du blev förbannad bara för att jag skulle coacha någon men sen att du går bakom fiendens linjer är de okej,, Var går gränsen då?



Skillnaderna e stora, jag säger vad jag tycker o står för dem.. Ja jag dömer. Det efter mina åsikter o tankar. Det skapar mig till den jag är.



Okej, din önskan ska jag följa.. Men skriv då inte massa kursiv text o tankar som handlar om mig!!



Vet inte varför du e ledsen för min skull, då jag aldrig mått bättre samtidigt som jag eleminerar svikare o lögnare.. Sånt klarar jag mig bra utan.

Tråkigt att ditt rätta jag visade sig vare en besvikelse och just de,, gå bakom ryggen kan du göra på ngn annan,Sånt kommer alltid fram..



Men varför berör de dig så mkt,, eftersom du e sååå lycklig? Och har de sååå bra, eller är de också bara lögn? FÖr att de ska se bra ut utåt mot dina "vänner".. Är skalet så viktigt? Eller vågar du inte möta sanningen?

De e jag som e ledsen för din skull, en fin person och envishet som du slösar bort på ingenting.. Kanske om ett par år ser du skillnad på bra människor och dåliga.. De finns hopp om dig, men de krävs nog ett par nitar till innan du hittar rätt o kan värdera diverse saker..



Jo jag har kanske känt dig kortast av alla dina "vänner" men jag e nog den som förstått dig bäst, kommit dig närmast och framför allt vågat konfrontera dig.. Om jag inte minns fel, fick jag dig att gå framåt rejält på ett par månader, men förneka de.. En dag kommer du tacka mig för den ärlighet jag står för, Kanske inte 2012,, kanske inte 2013,, men ngn gång,, för jag vet vad jag lärt dig och de e inga skitsaker,,,



Så varsegod,, visa din otacksamhet o dryghet mot någon annan



farväl

Ahem, vi som känt dej länge gillar dig skarpt. Bra skrivet och klokt dessutom. Kram

Håller med Björn..