,..att jag bara är jag.

.

En (alltför?) ofta ironisk prick. Jag tycker om reaktioner. Både positiva och negativa.

.

Nej, jag har inte tagit bort min facebook, den bara vilar lite. Och nej, jag ska inte sluta träna och inte heller ta livet av mig. Vilket väl vore samma sak, då det ena skulle leda till det andra,..

.

Idag jobbade jag en stund. Det var inte roligt, för jag vaknade med huvudvärk. Jag har aldrig huvudvärk. Idag har den suttit i hela dagen, trots att jag knaprat vita fula tabletter i försök att komma undan den. Jag slutade tidigt och cyklade till Gamla Linköping där jag satte mig och åt min lunch. Det var mysigt. Jag måste ordna en picknick.

Sedan var jag hos en trevlig kvinna för ayurvedisk massage. Hon slog ut mig helt. På ett bra sätt. Jag glömde liksom både tid och rum. En dryg timme senare tvingades jag dock tillbaka till verkligheten, och insåg att jag inte skulle kunna göra det bra ryggpasset jag planerat. Vare sig styrkemässigt eller tidsmässigt, eftersom jag var som en pannkaka och hade en egen massagekund att ta hand om, alltför nära inpå.

Istället åkte jag direkt till Medley, bytte om och hoppade upp på löpbandet. Totalt 40min, varav 25min intervaller med 5 st 4min snabb löpning varvat med 1min långsam, sedan resterande 15 min rask gång med hög lutning. Toksvettig och på lite halvvingliga ben tog jag en snabb dusch och bytte om, och gjorde iordning för kunden.

Denna gång orkade jag dock inte ens bli sur. Visst är det irriterande, men jag ville hem och då fick jag ju åka hem.

Sen har jag städat, dammsugit för hundrafjortonde gången sen typ i förrgår. Jag är inte sjuk, men jag har en pälsboll boende här. Och det ser ut som om hon vore tio gånger så många.

Så kom lilla E över en stund, och nu ÄR hon verkligen LILLA E. Hon har kämpat på så otroligt bra och nu ger hon sig inte. Kilona bara rasar och hela hon strålar. Jag är så sjukt stolt över henne.

.

Jag har fortfarande ont i mitt huvud och fortfarande en del kvar att göra här. Jag måste byta mina lakan också. Jag tror jag är allergisk mot den där håriga lilla sötsaken. Dessvärre. Mina ögon är alldeles röda och kliar.

Men, imorgon är en ny dag och det ska bli en bra dag. Jag ska vakna pigg och utvilad och jag ska göra mitt ryggpass som jag inte fick till idag. Det är det enda jag bryr mig om just nu, resten får vi se. Hur kan det vara så, att det är så viktigt? Jag fick frågan varför och jag tänkte efter. För att jag älskar det. Jag vill ju inget annat.

.